Matches your eyes

vardagslunken

2012-02-01T21:33:00.002+01:00

Pluspoäng till mig för att jag tar tag i grejer. Det är fan skittråkigt med vardag men det måste göras. Tvätt måste tvättas, disk diskas, mat lagas och planeras, städning städas, sängen bäddas, matlådor göras, räkningar betalas, blommor vattnas, skräp slängas, trappa skottas grusas, katt matas osv. Är också duktig på att släppa på perfektionisten inom mig. Typ som att Johan får laga halvfabrikat för att mat måste lagas och jag kommer hem sent. Så idag blev det falukorv och stuvade makaroner. Gott var det. Om än inte perfekt för lilla magen.

Hemmet börjar bli skapligt men jag stör mig på icke-perfektionen, som vanligt. Småstök stör mig inte, men kuddar som inte matchar, skrot och skräp i förrådet, flyttlådor och sånt gör mig lite galen. Yogamatta med vikter känns bara trevligt att ha framme, som en liten kom ihåg-lapp till mig själv. Har haft lite problem med kroppen på sistone, förkylning som vägrar släppa taget och urinvägsinfektion som följd av detta så fort jag tränar. Inte så kul. Men lågintensivt borde jag kunna träna, och inte minst vad gäller stretch. Kroppen gillar det.

Nu ska jag hoppa in i duschen, lägga mig i sängen och läsa ett kapitel tantsnusk och sooooova. Imorgon ska jag skjutsa Johan till jobbet så bilen är min och stallet ligger framför mina fötter. Saknar det! Saknar lilla Saffi.

kvinnokroppen

2012-01-30T07:25:00.002+01:00

Fan vad ledsen man blir av att läsa kommentarerna i blondinbellas senaste inlägg. Genast ska kroppen kommenteras med allt från att hon är överviktig och ohälsosam till att hon är vacker trots några kilo extra. Blir så trött. Hon bad inte sina läsare att kommentera hennes kropp, hon la bara upp semesterbilder. Ja, antagligen visste hon vilka kommentarer som skulle strömma in men ändå.

Det är så typiskt att det ska kommenteras och bedömas så länge det är en kvinna som visas på bild. Jag tycker att det är bra att hon lägger upp bilder på sig själv, eftersom hon inte ser ut som så många andra kvinnor inom media. Människor har en skev syn på övervikt, just eftersom de nästan bara ser undervikt i tidningar, film och tv. Med risk för att själv kommentera hennes utseende skulle jag gissa på att hon ligger där runt normalvikt/övervikt och väger. Men hon är verkligen inte rejält överviktig. Det är inga 20 kg övervikt som vissa skriver. Om vi ska gå efter bmi, vilket i sig också är problematiskt.

Blir bara så trött. Kan inte kvinnor bara få ha sina kroppar utan att behöva vara förebilder, perfekta, kurviga på rätt ställen osv osv. Inte konstigt att så många typ viger sina liv åt att skulptera sina kroppar till perfektion, opererar sig, svälter sig och aldrig får slappna av. Det är så oerhört sorgligt.

2012-01-26T11:51:00.003+01:00

Är frustrerad på lärarutbildningen igen. Jag kan helt enkelt inte komma på hur jag på ett meningsfullt sätt ska väva in ett estetiskt lärandesätt i just samhällsekonomin. Att göra en affisch - hur meningsfullt känns det egentligen? Men jag antar att jag kanske inte har något val. Det känns ju kul - att behöva göra något som man egentligen inte vill, bara för att. Kanske är det jag som är insnöad. Jag gillar rätt enkla saker, för jag tycker att man får med eleverna mer då. Exempelvis filmer med diskussionsfrågor, att lyfta in olika saker. Jag vet inte. Märker även mina bristande ämneskunskaper. Herregud, jag har nästan läst klart mitt ämne och jag kan massor, men det räcker inte på långa vägar. Men så jämför jag mig ju också med någon som snart går i pension och har jobbat en halv evighet.

Känner mig inte inspirerad alls nästan. Vilket är tråkigt, för jag tycker själv att en av mina tillgångar varit min fantasi. Men det är väl bara att rycka upp sig.

Ännu ett gnäll - känner av mina urinvägar för första gången på väldigt länge. Måste vara kylan eller allt sittande, jag vet ej. Vet bara att jag hellre spyr än vandrar iväg till husläkaren. Så jag häller i min tranbär i alla former - dryck, kapslar och torkade. Ska gå. Annars blir jag trött. Är trött. Fy fan vad trött jag är. Gnällig. Uppskattar inte det jag har. Och sånt.

lärarinnan

2012-01-23T08:10:00.002+01:00

Mycket krulligt hår dagen till ära. Ska snart vandra iväg till gymnasiet och axla min roll som lärarkandidat. Spännande. Är annars mycket sugen på att färdigställa vårt hem. Åh, det är så fint. Blir glad varje gång jag tittar på tapeten i vardagsrummet. Blir även glad av mina skolplanscher. Och av nytvättade lakan. Och av att slippa sitta på en bussjävel till Uppsala. Ah. Är dock lite fundersam på om jag måste kika efter en jävla bok. Blä. Eller möjligtvis beställa den. Men, nu ska jag dricka mitt kaffe, packa min väska och bege mig.

2012-01-22T21:48:00.001+01:00

2012-01-20T08:51:00.003+01:00

Hej och hå. Har legat och tänkt halva natten. På lektioner. Haha. Struntar i att åka på WS:en idag. Tror helt enkelt inte att det skulle kunna ge mer än vad det skulle kosta på att ta sig dit. Det är något jag hatar. Slöseri på tid. Tid är ganska heligt för mig.

Sitter och käkar frukost. Ska snart packa ihop väskan och cykla till gymmet. Sen ska jag till Nykvarn med mammsen och systern. Sedan handla. Sen käka middag med Johans familj, för hans pappa fyller 50. Ska röja lite i vardagsrummet med, för idag kommer listerna och allt sånt skit upp. Åh herreje. Tänk när det är klart! Kommer inte fatta det! Och tänk när vi kämpat ihop till en lite större buffert igen och kan göra saker. Nu känns det som om man lever på en rutten spik, typ.

Nej. Trött. Längtar efter så mycket. Vill vila. Vill leva utan byggrejer överallt. Vill ha ett pysselrum. Vill börja anlägga trädgården. Nu nu nu.

tankar om hästar

2012-01-18T22:01:00.003+01:00

Har läst det här blogginlägget och känner inte riktigt igen mig, men kunde inte sätta fingret på det. Texten känns hård, men jag ska försöka strukturera upp vad jag tänker.

En av sakerna jag reagerar på är att hon skriver att stallmiljön är kantad av prestation, till skillnad från övriga samhället där utseende och annat är viktigast. Det här är något jag inte riktigt känner igen mig i. Ja, jag presterade på ridskolan. Jag presterade jävligt bra och blev jävligt duktig. Men jag tycker det var prestationslöst. Det var ingen som krävde att jag måste göra ditten eller datten, en perfekt skänkelvikning eller få hästen i perfekt form på en minut. Det var snarare vägen som det fokuserades på, än prestationen i sig. Utvecklingen. Att läsa olika hästar. Att vara följsam och ordentlig, tydlig. Att känna. Låter kanske flummigt men det var så jag upplevde det. Till skillnad från i skolan där bara mvg och alla rätt på provet räknades var det istället känslan, nuet, som var i fokus. Det var otroligt frigörande för mig i all prestationshets jag upplevde under min uppväxt, från alla håll, från samhället.

Den andra är när hon snackar om att hästar är puckade och kräver att man utövar makt över dem. Jag får känslan av att hon nog inte ridit så länge eller känt djupare dimensioner av hästar och ridning. För jag skulle inte säga att hästar är puckade. Hästar är individer. Hästar kan lära sig att lita på människor. Hästar är otroligt olika. Ingen häst vill vara dum. Och måste man dominera en häst för att kunna hantera den är det något som gått fel på vägen, enligt mig. Jag har ridit hundratals hästar, och jag har ridit de flesta bra utan att behöva dominera eller domdera. Tydlighet, ödmjukhet och lite envishet kommer man långt med. Måttar en häst en spark mot en utan anledning är det något som gått fel på vägen, vilket de flesta som kan något om hästar skulle hålla med om.

Jag mår liksom lite dåligt av att personer lyfter hästsporten genom att visa på hur hård och våldsam den är. Det är lite som att lyfta upp det manliga för att det automatiskt är bättre. Våld är inte bra. Inte fan hyllar vi våld på något annat plan, varför göra det här.

För mig är stallet är neutral plats där fokuset ligger på hästarna, vilket är otroligt jävla skönt. Det är inte nödvändigtvis hierarkiskt utan kan vara avslappnat och enkelt. Så upplevde jag min ridskoletid. Det var stundvis hårt, dynga är tungt, att fylla höskullen är tungt, att släpa vatten är tungt. Men det var bara arbete. Enkelt. Alla hjälptes åt efter förmåga. Det fanns inte rum för sociala regler, roller osv på samma sätt för det fanns arbete att utföra. Konkreta saker som skulle göras. Fokuset var tydligt, hästarna. Och det våld som man utövade på ridskolorna ser jag idag som en produkt av den hästhållning som hölls där, vilket är det som skapade problemen, inte hästars "ointelligens". Våld är inte bra bara för att det utförs av spetiga små flickor på djur som väger ett halvt ton, våld är alltid något som ska försöka undvikas.

snabba ryck

2012-01-15T20:22:00.003+01:00

Jävlar vad fort det gick för Johans vän att slänga upp tapeter, och bra blev det. Det gick också sjukt fort för oss att börja lägga golv. Nu är det inte mycket kvar, fy fan vad skönt. Ska bli underbart att inte längre bo i ett projekt utan börja fixa med smågrejer istället. I veckan bankar vi in resten av golvet och ska försöka måla alla lister också. Sen är det bara smågrejer kvar. Åh!

Är sådär sinnessjukt trött, och trots heldagsrenovering åkte jag och tränade för ett tag sen. Fan vad bra jag är när jag är en doer. Jag kan ju, bara jag tar tag i grejer. Nästa vecka blir en helvetesvecka, men så får det vara. Måste planera upp dagarna som fan för att få ihop det. Men det ska gå. Slut på raffsandet och dags för fokusering.

läget just nu

2012-01-14T16:17:00.003+01:00

operation fit

2012-01-12T20:28:00.002+01:00

Precis som alla andra kör jag igång nu igen. Jag är inte fet, men det finns tilltightning att jobba på. Särskilt runt magen, vilket aldrig varit ett problem förut. Märks att jag inte suttit på en hästrygg på länge. Röra på sig mer och äta mer näringstät ren mat. Gärna mer promenader. Upp på hästryggen igen. Kommer komma som ett brev på posten om jag bara sköter kosten. Ser jag ut såhär utan att rört röven ur soffan på typ en månad kommer det nog bli bra.

Vet vad jag vill, nu gäller det bara att vara uthållig.

om viktnedgång

2012-01-12T00:04:00.002+01:00

(Bild på fembarnsmamman Olga.)

Som många som läst min blogg ett tag säkert vet är jag skeptisk till viktnedgång för viktnedgångens skull. Dels frågar jag mig vad syftet med viktnedgången blir om det enbart är för att passa in i ett ideal och dels tänker jag på lyckan som ställs lite på kant. Jag vill vara lycklig. Det är mitt huvudmål. Om det innebär att jag bär på några extrakilon må så vara.

Samtidigt dras jag till hela hälsoaspekten. Jag tror att min kropp skulle må bättre av att vara mer vältränad. Precis som många andras kroppar. Och mer vältränad innebär inte främst viktnedgång kanske, men en tilltightning. Känner mig däst. Mår inte bra av det.

Det som också är kluvet är att min kropp blir väldigt stressad av matsituationer. Jag har ätit för lite under en relativt lång period av mitt liv. Min kropp är färgad av det, vilket jag tydligt märker när jag försöker dra ned på matintaget. Min kropp blir helt enkelt löjligt övertydlig i sina signaler och jag blir till viss del rädd av dem. Exempelvis lågt blodsocker, och min skräck för att svimma. Men också min rädsla över att vara hungrig. Min kropp blir så fokuserad på mat eftersom den varit så van vid att inte få den, på något sätt. Därför skriker och trilskar och bråkar den.

Det här är väl kanske ett råd om att inte börja mixtra med maten och svälta sin kropp. Den blir skadad, helt enkelt. Vilket lever kvar även om du går upp. Men ja, jag tänker ändå kämpa på. Hitta min kropp mer. Hitta maten. Hitta träningen igen. För musklerna finns ju där och de vill jobba. Så nog fasen får jag ta i lite. Jag har ju kroppen, där under. Jag måste bara låta den komma fram.

2012-01-10T22:37:00.003+01:00

Ser fram emot: Frukosten imorgon som ska bestå av kesoplättar.

Ser inte fram emot imorgon: Cykla till bussen sådär okristligt tidigt, typ halv sju.

Men! Efter morgondagens opponering är det inte mycket mer jag kan göra i skolväg till på måndag då nästa kurs börjar. (Gick nog för övrigt skit på omtentan, blä, dumma jävla skitkurs). Men, vi har beställt pip-tapeten och åhhhh. Ska börja med vardagsrummet, sen är vi fucking klara! Sjukt! Och fint har vi fått det. Åhå! Sen kan jag ägna mig åt det roliga, möblering, pynt, gardiner och fina grejer. Ah.

trulig

2012-01-10T12:10:00.003+01:00

Känns som om vi har en liten trulig tonåring i lägenheten, som vägrar gå upp trots att det är efter lunch. Men det är bra att han sover, känns som om allt läker snabbare då. Synd bara att han inte vill sova när jag tycker han ska sova. Som när jag själv sover exempelvis.

Såg War Horse igår. Hade rätt höga förhoppningar, kanske en ny Black Beauty. Men nej. Den var seg och tråkig.

Nu ska jag greja lite, funderar eventuellt på att träna. Håller på med operation viktnedgång och det går bra. Nu förlorar jag iof bara vätska, men det är skönt det med. Bort med degen.

läget just nu

2012-01-09T08:59:00.002+01:00

Sitter i köket och pluggar. Idag är det tenta. Känns konstigt att se köket på bild, man har nog inte riktigt vant sig. Längtar efter kökssoffa. Älskar tulpanerna, så himla fina och krispiga.

Silverstjärt läker, tror inte vi behöver ta honom till veterinären. Skönt. Katter måste ha fruktansvärt läkekött. Känns onödigt att ta honom till veterinären när det börjar se bättre ut, för vad ska de göra? Tvättar med koksaltlösning och håller honom inne. Vi får se hur det ser ut imorgon. Hålla koll helt enkelt. Men fy fan vad äckligt det var när såret sprack upp. Var överallt. Är tydligen vanligt när de varit i slagsmål, att de får ett litet sår som knappt syns som sen spricker och läcker var. Usch.

Här är min första lilla omgång odling också. På bilden under. Bland Johans alla julgrejer. Där ligger nu chili, paprika och tre sorters blommor och gosar till sig. Tar det lite lugnt i början, är ju lite tidigt än så länge. Har planterat dem i roottrainers, just eftersom jag vill ha chilin och paprikan mer buskig än lång. Får se hur det går.

Är fruktansvärt kallt här inne. Bara sexton grader, fattar ej varför. Eller kanske. Sovrumselementet är av, för så vill jag ha det. Kallt. Där inne är det säkert typ...13 grader. Men överallt annars står elementen på. Kanske är för att det är svinkallt ute just idag. Mja. Nu ska jag plugga lite mer. Hoppas på att klara skiten nu. Så vi kan lämna det och blicka framåt. Frust.

så vackert så

2012-01-08T00:20:00.000+01:00

2012-01-07T22:24:00.002+01:00

Vad händer i mitt liv? Pluggar som en jävla gris. I pauserna planterar jag lite, har hittills planterat chili, paprika och lite blomster som jag ska hänga ut så fort det går.

Igår åt jag universums godaste entrecote. Den var ekologisk, hade en stor fettdetalj i mitten och var ordentligt marmorerad. Marinerad några timmar, rumstempererad vid stekningen och bara...perfekt. Annars har aptiten varit under all kritik. Är liksom inte sugen på någonting. Vet inte om det är mullbären? Märkte ju att sötsuget försvann, men aptiten? Kanske är det stressen som aldrig la sig under julen.

Längtar efter trädgård och kurser som faktiskt har någon mening. Då jag inte är intresserad av att börja forska i min karriär känns det så överdrivet. Måste försöka motivera mig men vettefan. Ska jobba på att klara tentahelvetet på måndag.

Funtar på vad jag ska äta. Blä blä. Funtar på om jag ska gå vidare till ett lite mer underhållande kapitel i boken. Kanske det, kanske det. Uttråkad som fan. Ska vara taxi åt Johan ikväll också. Bröl.

2012-01-05T08:14:00.002+01:00

Har sovit extremt dåligt, har en sån där hosta som är en blandning mellan slem- och torrhosta som svider i halsen. Idag ska uppsatsen in och jag är nervös. Har vi gjort det tillräckligt bra? Kommer den bli godkänd eller sågad? Nervööös.

Känner mig ju nöjd och sådär tillfreds idag, konstigt nog. Lycklig. Vet inte om det var att jag umgicks med vänner igår, badet jag tog snabbt imorse vid sju eller vad det var. Men jag är glad, trots allt. Längtar tills vi är klara med renoveringen och vi kan börja inreda ordentligt. Ska köpa en säck med ekojord och börja plantera paprikor och chili. Och lite annat. Typ kungsängsliljor, spännande.

jag älskar

2012-01-04T17:06:00.003+01:00

Jag är ett stort fan av kokböcker. Det är ur kokböcker som jag någonstans i hjärnan sparar smakkombinationer, idéer och upplägg. Och den här boken slår allt. Den är allt jag vill uppnå med min matlagning. Svensk mat, bra råvaror, säsongsbundet och mycket ta till vara på grejer. Och goda kombinationer. Är helt förälskad.

Den gör mig lycklig på något vis med, för den visar att jag kommit en bit på vägen. Jag uppskattar det jag har och gör mer. För att det blir tydligt. Det blir tydligt att mina torkade trattkantareller, mina förvällda kantareller i frysen och alla bär är en liten skatt. Nässlorna var så fantastiska och jag blir glad att jag faktiskt gjort något. Minns smakerna av mina egna tomater, de egna bönorna och morötterna. Chilins hetta i munnen. Paprikan i den mest fantastiska gazpachon som rodnade så sent i växthuset. Myntan som finns där, där under trappen och väntar på våren. Och alla fröer jag ska trycka ner i mullen snart. Åh!

2 filmtips

2012-01-04T09:26:00.003+01:00

The Change-Up
Handlar om två snubbar, en ungkarl och en trebarnspappa som byter kropp. Den var ingen fantastisk rulle men några scener var riktigt kul faktiskt. Och några var såklart sexistiska och tråkiga. Men i stort var det ändå en underhållande film som fick en att tänka efter en aning, i alla fall gjorde jag det, som kände igen mig i båda karaktärerna.
Abduction
En ganska spännande film med mycket fart i. Tråkigt att tjejen var skittråkig, men andra roller var rätt trevliga. Handlar om snubben ovan som får reda på att hans föräldrar inte är hans riktiga föräldrar....och sen händer det massa grejor. Klart godkänd underhållning.

2012

2012-01-01T19:02:00.003+01:00

Ganska nöjd och glad, men jävligt seg och snorig. Kom hem alldeles för sent och var nog inte i säng förrän vid fem imorse. Men vi hade det trevligt, god mat, bra sällskap, raketer vid slottet vid tolvslaget och svängde röven efter det på dansgolvet. Det sista var lite över min ork egentligen, är inte van vid att hålla igång så länge.

Har kollat film och käkat pizza och nu ska jag ta tag i lite grejer. Typ uppsatsen som jag numera spyr på, den ska snart in och jag dör lite. Plugga till omtentan. Ta tag i registreringen, boka tid med syo, tandläkaren på onsdag, blabla. Spyr lite. Vill bara ha lite lugn och ro, inte den här ständiga stressen i magen. Den som ger mig magkatarr och förstör mitt immunförsvar. Önskar ibland att jag inte börjat plugga, men det är som det är. Tror inte jag kommit på något vettigare att plugga ändå, med mer tid. Man blir liksom inte klokare av att plugga, för det mesta glömmer man bort inom en kort kort tid. Det är värdelösa grejer man trycker in i skallen som sedan fladdrar bort så fort man kliver utanför tentasalen. Önskar mig mer vettiga kunskaper, mer välja själv. Mindre trång mall och mer utveckling. Men det är nog att önska för mycket. Bara att fortsätta trycka in skit.

film

2011-12-30T17:54:00.002+01:00

Såg Drive här om dagen, tänkte det kan ju inte bli fel med de skådespelarna. Det blev det väl inte direkt heller, men någon pangrulle var det inte. Den var snygg och lättkollad, vilket i alla fall är ett plus. Blev sugen på en bil med turbo och många hästkrafter, och jag som inte ens gillar att köra bil. Men ljudet, ljudet.

Nu gör jag köttgryta. Blir mycket gryta, men det är jäkligt gott. Enkelt är det med, hemligheten är lång koktid. Så långt man orkar, i alla fall minst en timma. Då får man skära ner köttet i lite mindre bitar. Sen är det najs med en bra fond, lite god utfyllnad och inte minst maizena. Älskar maizena, så enkelt, så gott. Noll disk, bara att hälla i. Blir någon god mild smak av det också som jag gillar.

gå ut! jag?

2011-12-28T18:05:00.002+01:00

Har blivit lite extra betuttad i whiskey efter att ha läst så mycket om whiskeytillverkning i de där böckerna jag gillar. Av Diana Gabaldon. Så pappa fick finwhiskey i julklapp och jag fick smaka. Gott som fan. Det är lite drygt att lära sig dricka finsprit men det är faktiskt stor skillnad. Samma sak med vin. Vinflarrorna runt hundringen är tusen gånger godare än de för femtio. Tyvärr.

Finwhiskey är godare är blended fulwhiskey. Mmm. Ikväll ska jag träffa vänner och gå ut. Herreje, gå ut! Det var år och dagar sen. Hoppas på att muntra upp mig själv, har varit nere alltför länge nu. Har gjort mig snygg ikväll i alla fall, och det gör faktiskt lite. Klänning jag köpte på rean, röda läppar och hår extra lockigt från regnet.

känslorna

2011-12-26T16:46:00.003+01:00

Min jul var fin, maten var god, julklapparna fina. Känner mig lite tom nu bara, vet inte riktigt varför. Vill inte ta tag i livet på något sätt, för det är nästan bara jobbiga saker som väntar. Flytt, flyttstäd, skriva klart uppsatsen, plugga till omtentan, betala räkningar, renovera vardagsrummet. Lite kul: ska ut med hemvändarvänner på onsdag.

Var på liten fest igår, och det var.....jag vet inte hur jag ska uttrycka det. Fylldes bara av en så enorm känsla av sorg över människor. Det var jättefina människor verkligen men det finns så mycket sorg. Det var cancer, ensamma människor, barn vars pappa inte vill veta av dem, rädsla, men också kärlek och omtänksamhet. Jag vet ju att livet är så stort och svårt men ibland slås man av hur fruktansvärt jobbigt livet är ibland. Det är som att luften går ur en. Rädslan för att förlora, för att bli ensam och sjuk. Fastän jag bor här, sitter i vårt fina kök, snubben som älskar en, katten vi älskar, pengarna på banken, familjen man kan träffa, kroppen som är riktigt skaplig ändå, osv. Jag har så mycket att jag blir rädd för att förlora det.

Det är så mycket känslor över julen tror jag. Gott och ont. Många människor. Det blir nästan lite mycket för mig, min kropp och hjärna behöver sortera, organisera. Och det ska jag göra nästa år. Planera, organisera, skapa tid för det jag älskar och mår bra av. Lägenheten ska bli klar och sen ska vi leva lyckliga i alla våra år. Typ. Jag vet ju vad som behöver göras, det är bara det att tiden flyger. Vill bara ha möjlighet att vara lycklig, stilla, egen. Läste ut en bok inatt när stormen stormade utanför fönstret. Och det slog mig att jag inte gjort det på år och dar, för jag inte tillåter mig. Det är hela tiden så mycket att göra.

fnatt på att städa

2011-12-23T18:59:00.002+01:00

Här får ni lite kvällsmusik:

Nu ska jag iväg och käka årets första julskinka. Med senap! Åååhh, senap. Alla julklappar är inslagna och tummen tejpad. Sängkläderna strukna och doftar svagt av lavendel och mandel. Katten är inne. Nu åker vi.

blod svett och tårar

2011-12-23T13:03:00.002+01:00

Klöv nageln mitt itu när jag strimlade potatis i mandolinen. Blodet sprutade, tårarna sprutade från lökhackandet och nu är min janssons typ en jävla gräddsoppa. Kul!!!! Men får trösta mig med att den förhoppningsvis sätter sig och smaken i alla fall är god. Nu ska jag bara kirra en rödkålssallad utan att skära ytterligare kroppsdelar. Den nedre bilden är från mina finfina skolplanscher i köket. Älskar dem. Vill käka betor och lök varje dag av att se dem.

Köttbullarna som jag gjorde igår blev i alla fall dögoda. Knepet är att blanda i lite skit, så de blir mjukare och tar mer smak. Jag kör ett knäckebröd som jag blöter upp i vatten och buljong på flaska. Plus lite ströbröd. Och lite potatis. Och mycket buljong på flaska! Och ett ägg. Och lök som ska mixas, så den blir riktigt riktigt finhackad. Ahh. Och kryddpeppar såklart.

Imorgon blir det matfest utan dess like. Längtar mycket efter just köttbullar, janssons, mormor inkokta lax, gravlax, rökt lax, najadlax. En liten sillbit. Skinka med mycket senap. Lättjulöl. Eventuell kryddost.

Och julklappar såklart! Jag är materialistisk på det planet och älskar att få julklappar. Gärna något genomtänkt. Priset spelar ingen roll, bara det är något bra/fint/användbart.

Ahhh. Ikväll ska vi till Johans kompis och käka skinkmacka och julgröt. Se lite uppspelta ungar, det är faktiskt något som saknas i vår släkt numera. Jag får väl se till att ploppa ut några snart. Hehe. Allt för en underbarare jul!

försvar till Twilight

2011-12-21T23:59:00.002+01:00

Har gjort ett litet halvhjärtat försök att försvara Twilight i nåt tidigare inlägg, men nu tänkte jag göra ett helhjärtat försök. Kritiken är ofta återkommande:

Bella har ingen personlighet
Har hon visst, särskilt i böckerna. Hon är aktiv, inte passiv. Hon gör egna val, men är rätt...lam. Men får man inte vara det då? Tråkig, utan direkt personlighet? Måste man vara smashing, intressant osv hela tiden? Sen har jag en känsla av att hennes personlighet kommer blomma ut efter hennes förvandling.

Edward är en besatt stalker
Han är käär. Precis som hon. Japp, han kollar på henne ibland när hon sover, men so what. Skulle jag också göra om jag hade en snubbe jag var kär i och inte behövde sova. Vad ska han annars göra? Komponera ett nytt pianostycke för hundraartonde gången istället för att titta på den han är kär i? Jag vet vad jag skulle välja.

Edward är för beskyddande
Ja, han är beskyddande när hans lilla hjärtegull blir hotad av mördarvampyrer, det skulle jag också bli om jag var superstark och typ odödlig. Särskilt om man gått och väntat på sin kärlek i typ hundra år, då vill man nog inte förlora den. Sen är det ju en saga, och då måste det ju hända något. Lite stereotypt med mannen som räddar kvinnan, men snart kommer det ändras det med, lita på mig.

Pro-life-propaganda
Herreje, hon behåller sitt barn!!!! Trots att hon är ung!! Det är det många som gör, utan att vara emot abort ett dugg. Hon vet inte från början att hon kommer må skit och riskera livet, men hon gör ett val som hon sedan håller fast vid. Läser man i böckerna som inser man även att det här beslutet påverkas av att hennes unge är speciell och typ kommunicerar med henne på något lustigt vis vid första celldelningen. Det är väl inte mer fel att behålla ett barn än att göra abort? Valet måste ju vara kvinnans, och det är det även här. Typ alla "goda" vill ju även att hon ska göra abort, men hon står emot.

För avhållsamhet
Bella är kåt så det skriker om det. Det är Edward som vill vänta, vilket delvis beror på att han är vampyr och stark, samt att han är född på 1800-talet. Inte konstigt att han är gammeldags. Bella tjatar om sex, och hon är dessutom kåt på Jake också.

Mormon-propaganda
Alltså jag vet inga mormoner där en kvinna får ta flera äkta män. Bella tvingas ju dessutom göra ett val där hon placerar den andra i ett vän-fack. Edward är inte överdrivet svartsjuk utan accepterar Bellas känslor för Jake, vilket även visar på mindre besatthet. De flesta unga människor känner nog igen sig i att någon gång vara kär i flera stycken, särskilt när man är ung. Triangeldraman är vanliga i film, och ingenting specifikt för Twilight.

Twiligt är en saga, ett hittepå. Jag kan köpa att man tycker att filmerna är löjliga, det tycker jag också till stor del. De är stereotypa till viss del, men ropa inte hej förrän du är över bäcken. Sista filmen har inte kommit än. Jag ser faktiskt inte problemen som påpekas, utan tycker att det är typiskt att just tjej-filmer ska nedvärderas. Särskilt som Harry Potter hyllas i jämförelse. Jag gillar Harry Potter, men den här kritiken mot Twilight i kombination med hyllning av Harry Potter blir bara löjligt.

Jag tycker inte Harry Potter har så mycket mer personlighet än Bella i filmerna, han är jävligt torr och tråkig där, utan får utrymme i de senare filmerna och främst böckerna. Samt det här med sex och kärlek, vilket typ inte tar någon plats alls trots att typ alla ungdomar i den åldern är kåta som fan. Det om något är väl för avhållsamhet. Det är några kyssar på sin höjd, och det beskrivs jävligt trevande och löjligt för att handla om sjuttonåringar. Heterosexualiteten är lika tydlig där, och Harry Potter är jävligt torrt på fronten blandade människor. Infödda britter är det som ges, eller studenterna i tvekampen som spelar tydligt på stereotyper och fördomar. Manligheten är en norm.

I Twilight får i alla fall en kvinna ta plats i en fantasy-serie, när hände det senast?

rensa

2011-12-19T20:20:00.002+01:00

Vill rensa i röran. Otroligt puckat infall med tanke på hur det ser ut här hemma, men jag blir så trött på alla drivor av saker på saker på saker. Fattar inte hur mycket grejer vi har. Blir så inspirerad av harmoni i hemmet. Jag vill också ha lite lagomt med naturmaterial, avskalat, trevligt. Men det får helt enkelt vänta lite.

Imorgon ska jag käka bovetegröt med blåbär och hoppas på en snäll mage. Sen ska jag cykla på isgatan hela vägen ner till bussen, åka buss, skriva uppsats och sen komma hem. Hem och skyffla in saker i bilen och flytta flytta flytta massor av gammalt skit. Härligt!

spegeln

2011-12-19T13:09:00.002+01:00

Vi har fått upp vår spegel i hallen nu, som gjord för att ta snajdiga outfit-bilder. Så här är jag idag, när jag pluggar trots att jag vill ut i snön. Ska snart bege mig, ska köpa julklapp till pappa tänkte jag. Sen är jag i stort sett klar!

Det är massa snö, så himla himla fint. Uppsatsen är intressant men torr, som allt annat i universitetsvärlden.

Är mer glad nu, glömde jag ju att skriva. Glad men svullen som en gris. Magen är icke glad, har misshandlat den för mycket, den vill inte ha någonting. Beror ju helt klart på allt fika jag käkade igår, samt kaffet imorse. Trodde magen var redo efter mer än en vecka utan, men nej. Blir att gå över till vatten och gröt eller nåt, kul. Kommer inte kunna käka all fet julmat heller, det känner jag redan nu. Kanske är lika bra, för jag känner mig tjock. Lite sådär degig som man blir när man sitter stilla för mycket.

Behöver käka mer snäll mat, typ vegetariskt. Allt som jag tycker är gott är typ dåligt för magen. Min mage gillar inte snabba kolhydrater, fet mat (såser, skräpmat, grädde i mat, smör i mat, osv), kött (rött kött mestadels), laktos (mjölk, smör, fil, creme fraiche, gräddfil, keso osv), frukt (särskilt sur frukt som apelsin och äpple, och tomat för den delen), kaffe, te, juice, ägg, socker, och det vill säga typ allt utom bönor, gröt, kikärtor, fisk, ris, potatis och vad fan det nu kan finnas mer. Kuuul. Eller inte.

det där om PMS

2011-12-19T11:35:00.003+01:00

Antar rent krasst att det var PMS:en som hälsade på. För på kvällen där så torkade jag tårarna, tog fram lammkotletter, gjorde pommes boulangeré, toast skagen och citronfromage. Drack två sorters vin och kollade på film med Johan.

Det är läskigt hur hormoner och hjärnan kan ställa om allt jag är, tänker och känner. Det är så tydligt att det inte handlar om mina egna tankar, att kämpa emot eller vad sjutton som helst. För då borde jag inte sitta där en gång i månaden och bara vilja dö. Blir arg på vården när jag tänker på det, för jag har faktiskt försökt söka hjälp för det. Svaret? Lyckopiller eller bit ihop. Jag tror att det skulle kunna hjälpa med prat, hjälp, kanske se om jag har brist på något? Men nej.

Allt blir helt svart, ni med svår PMS kanske känner igen er. Man kan inte längre se nyanser, det positiva, minsta lilla glädje. Det är som en avgrundsdjup depression, under en dag. Och hjärnan vägrar förstå att det är "bara" PMS, och det kommer gå över, och det händer varje månad så man borde kunna hantera det vettigt.

Men ja. Nu ska jag ta lunch och sedan skriva vidare på vår uppsats. Snart tjugo sidor! Snart klart!

dålig dag

2011-12-16T13:48:00.002+01:00

Är oerhört nere idag. Det slog mig just att allt det jag upplever mig vara bra på, har kommit i skymundan i och med renovering och flytt.

Skola - kuggade på senaste tentan, trots att det inte var en svår en. Vet att jag kanske pluggade för dåligt, men samtidigt är jag så sjukt irriterad på upplägget. Otroligt dåliga föreläsningar och massor med litteratur som skulle pluggas in på mindre än två veckor. Min hjärna är inte så snabb på att ta in så mycket. Att jag fick VG på tentan före det hamnar i skymundan, trots att jag borde fokusera på att det innebär att jag faktiskt inte är puckad och för dum för att plugga.

Stallet - inte varit i stallet på läänge. Har inte hunnit, och de dagar jag tänkt att nu borde jag ta tag i det får jag sån ångest. Saknar Saffi som fan, men vill inte lämpa över massa flytt och renoveringsgrejer på Johan, trots att jag inte tror han skulle bli så ledsen. Plus att jag inte har någon bil, Johan vägrar cykla till jobbet och allt blir bara en stor svart klump av skit. Tänker att de säkert hatar mig, att jag är värdelös, världens sämsta medryttare osvosv. Trots att jag förvarnat om detta.

Träningen - knappt tränat något alls. Hinner inte och är fysiskt omöjligt när man ska bära så mycket i trappor, orkar helt enkelt inte det om jag tränar. Men känner mig klen och jävlig och träningskortet tickar på. Borde tänka på att jag faktiskt är ute regelbundet och springer, samt att jag blir stark av att bära skittunga grejer upp och ner för hundra trappor.

Jobbet - har inget jobb. För att jag inte var tillräckligt bra för deras smak. Borde tänka att det är företaget som är bajs, inte jag. Jag kan få ett annat jobb. Det är inte mig det är fel på.

Maten - ingen lust att laga mat, ingen inspiration, ingen direkt matlust. Trött. Arg grinig jävlig.

Osams med Johan. Är irriterad på honom, det är jag, för det är inte bara jag som gör fel. Men har svårt att prata. Tror inte han förstår riktigt hur jag mår. Önskar jag var trygg i mig själv. Önskar mig självkänsla. Tappar det självförtroende jag faktiskt hade. Är helt enkelt inte bra på någonting längre. Och det har alltid varit utifrån de sakerna jag identifierat och värdesatt mig själv. Det här är ju sjukt egentligen, det ser jag ju själv. Man kan inte vara på topp hela tiden, saker måste sättas åt sidan lite när man köper en fet lägenhet med renoveringsbehov, men det är så svårt.

Tror helt enkelt inte att någon vill ha något med mig att göra så länge jag inte presterar. Kanske är det därför jag har så svårt med nya människor. Orkar helt enkelt inte släppa in fler att prestera inför. Hur gör man för att se sitt eget värde, som människa, utan en massa prestation?

less

2011-12-12T21:24:00.002+01:00

Idag är ingen bra dag. Arg på det mesta. Arg på att jag skriver så långsamt, har dålig självdiciplin, kuggade tentan, att kursen är ett jävla skämt, att lärarutbildningen känns som ett jävla skämt till och från, att jag får lust att hoppa av skiten och göra något annat, något som jag faktiskt vill egentligen. Är så otroligt less och irriterad. Less på att plugga. Less på att den lilla lilla gnuttan av det som faktiskt är roligt och intressant ska förstöras av hundra kilo skit.

Less på att betygen handlar om lärares godtyckliga tyckande, less på att man inte kan göra något åt skitdåliga lärare som har noll pedagogisk förmåga, less på min kropp, less på det mesta. Arg och less.

Borde rycka upp mig, en kuggad dugga/tenta (de vet inte ens vad fan det är) är inte jordens undergång, men jag blir så jävla förbannad på att mitt liv ska bli så mycket mer komplicerat och jobbigt enbart pga puckade lärare som inte kan lägga upp en kurs ordentligt. GHA.

Den där ständiga lilla nålen som ligger där, säger att du är för puckad, du klarar inte det här. Men jag vet ju att jag gör det, det är inte att jag är puckad det handlar om. Utan annat.

framgångar och otillräcklighet

2011-12-11T23:54:00.003+01:00

Vi har nu, efter lite om och men, en fungerande diskmaskin! Som diskar rent och luktar nytt! Vi har även lister, en ny duk, ett strykjärn, en duschslang med munstycke som inte sprutar åt alla håll och lite uppsatta tavlor. Vi har golvet klart i alla rum utom vardagsrummet, och det är inte sjuuukt mycket kvar längre. Det är att måla hundraarton meter list, måla spikar på redan uppsatta lister och slutligen golv och tapet i vardagsrummet. Men vardagsrummet blir efter jul. Är så himla himla nöjd och trivs som fisken i vattnet. Det är så fint och hemtrevligt, mysigt till tusen. Och så mycket utrymme överallt! Man kan typ ta en söndagspromenad i lägenheten känns det som, efter att ha bott i en liten etta så länge.

Och jag badar typ varje dag. Trots att det är dåligt för miljön, för jag njuter av det varje gång. Njuter av att slå på tvätt- och diskmaskin. Njuter av vår fina dammsugare. Njuter av välfylld kyl och frys. Är löjligt materialistisk, men det är ju sådana där saker så många tar för givet. Ett gammalt hederligt badkar. En uråldrig liten toppmatad tvättmaskin. Gammal kyl och frys. Man fattar inte vad man har förrän man varit utan. Men under tiden njuter jag. Samt av tanken på min lilla trädgård, där jag ska odla som en galning i vår.

Men stressad med, av plugg och stall. Måste ta tag i det, så fort det lugnat ner sig aningen. Känns som om det aldrig gör det, vi släpar tunga grejer upp hit varje dag, har tusen kilo kvar i gamla lägenheten som ska flyttas osv. Blir matt av tanken på att aldrig räcka till. Men jag gör ju så gott jag kan, bättre går inte.

ogräs

2011-12-09T14:54:00.004+01:00

Är sjukt trött på mitt hår. Måste klippa. Men har ej råd. Balsammetoden går väl bra i sig, men har mjäll. Sjukt drygt. Och håret ser förjäkligt ut när det är så långt och oklippt, stripigt typ. Här är väl rätt charmiga bilder, men det ser förjäkligt ut i verkligheten. Är också stört trött, fick som sagt för lite sömn och har varit zombie, till och med direkt efter träningen. Jag som brukar ha energi då i vanliga fall. Men inte idag.

Mitt hår växer verkligen som ogräs. 8 månaders hårväxt:
Och som ni ser behöver jag VERKLIGEN klippa mig, vill ha tillbaka det där välmående håret igen.

rörd

2011-12-09T08:13:00.002+01:00

Blir så himla rörd när människor är snälla. En säkring gick inatt, och helvete och hans moster. Kylskåpet fungerade inte, osvosv. Och alla vi ringde var så sjukt hjälpsamma trots tidig morgon, och nu är det fixat.

Blir rörd av att min syster och Amanda hjälpte till att flytta, och att Johans kompisar hjälpt till med tapetsering. Att pappa kommer över när helst man ber och lägger golv och grejar. Att mamma utan att blinka lagar mat om vi behöver, samt ger oss kött och ägg från djur som haft det skitbra.

Och så är man ju så dålig på att tacka, som alltid. Stel och ganska....finsk på något sätt. Önskar jag var lite mer som Johan ibland, han ställer alltid upp. Han är typ den snällaste jag vet på det sättet. Jag blev irriterad när hans kompisar kunde ringa fulla mitt i natten och svamla om att de var "någonstans utanför Stockholm", och han åkte på två röda. Men nu ser jag ju att de uppskattar det.

Rörd av alla släktingar som ger oss fina möbler. Rörd av hela skiten. Nu tänkte jag dra iväg och träna lite, sjukt trött, gick upp mycket tidigare än planerat pga säkringen. Sen kommer väl laxen, aaah!

2011-12-08T22:29:00.002+01:00

Det värsta med att renovera är nog att tappa sina rutiner. Man valsar runt i någon slags bubbla, där renoveringen hela tiden tar största platsen. Idag har jag umgåtts med Amanda och julbakat. Mycket trevligt, men lider fortfarande av sockerchock. Borde springa imorgon egentligen, med såhär mycket kolhydrater i kroppen borde det gå som en dans. Har cyklat idag, och jävlar vad halt det är. Livsfarlig egentligen. Men jag gillar ju att cykla.

Nu tänkte jag göra upp lite lagomt med planer för imorgon, och de ser ut som följer;

Träna!
Handla
Vänta på laxjäkeln som ska komma
Plugga, skriva klart avsnittet om postkolonialismen
Slänga i en tvätt

Pappa kommer över imorgon och hjälper till med renoveringen också, så där kommer tid försvinna. Kan inte sitta och plugga samtidigt, med sågen som går, borrmaskinen, hammare, bajs och ljud. Så det gäller att vara effektiv på förmiddagen. Så det så.

Nu ska jag lyssna på radio och diska lite. Kul kul kul.

Det nya betygssystemet

2011-12-08T11:08:00.002+01:00

Jag var väldigt kritisk till det nya betygssystemet från början, men nu ser jag det positiva på ett helt annat sätt. Nu är jag enbart insatt i samhällsämnet, men jag tycker att det finns mycket vett i de nya kraven.

Problemen är däremot stora. Ett problem är att lärarna inte sätter sig in i de nya betygssystemen, och det här är ingenting nytt. Alla lärare som har poängprov gör fel, mer eller mindre. A är inte likställt med alla rätt på proven, utan med höga kunskaper vad gäller analys, diskussion, väga fram och tillbaka.

Ett annat problem är att eleverna som kastas in i det här systemet inte har fått de grundkunskaper som krävs tidigare. Eleverna får ofta enbart plugga in fakta, och får inte möjlighet att öva sig på analys i den utsträckning de skulle behöva. Sen kastas de in i ett nytt system, utan att veta hur de ska göra för att nå upp till de nya betygen.

Jag tycker att det är väldigt vettigt att se analys som viktigare än att trycka in fakta, att faktiskt kunna använda sig av faktan på ett konstruktivt sätt. Jag gillar att elever ska kunna diskutera, se för- och nackdelar, gå djupare. Men då måste de få möjlighet att göra det, kunskaper från ung ålder.

Men det här går ju att lära sig också. Det är inte omöjligt. Elever måste våga ställa krav, våga fråga hur läraren sätter betyg, läs på betygskriterierna själv. Ifrågasätt om läraren har poängprov istället för prov utformade efter betygskriterierna. Fråga, fråga fråga.

det sociala arvet

2011-12-07T23:23:00.002+01:00

Har precis kollat på den här dokumentären. Fy fan vad sorglig den var. Höll mig från gråten men till slut brast det. Mänskligheten är så sorglig på något vis, man märker det så tydligt, särskilt när man själv kommer från en trasig släkt. Men det är viktigt att lyfta fram. Att se att det är faktiskt inte ondska, det är oförmåga. Oförmåga att göra på något annat sätt, det rätta sättet.

Tänker på det överlag en hel del. Alla bekanta som skaffar barn, enbart de med trasiga familjer. En förhoppning om att nu, nu ska jag skapa en riktig familj, en lycklig familj. En kärleksfull familj utan massa problem, bara vanlig vardag.

Jag tänker i de banorna ibland. Hur vill jag ha min familj. Allt som ska undvikas, allt som ska upprepas. Allt som ska göras bättre, är väl de främsta tankarna. Hur kan jag skapa det jag själv saknat? Tänk om jag går i samma fotspår, utan att kunna bryta dem?

De här tankarna kommer inte för att nedvärdera min egen barndom. De gjorde så gott de kunde, och det finns de som haft det mycket värre. Jag tror inte det finns någon familj som är felfri. Mina föräldrar hade sina verktyg som de fått, och gjorde det bästa de kunde. Det är en viktig tanke. Har yttrat något liknande, och vet att det sårar min mamma. Men hur ska man kunna göra något bättre utan att analysera det som varit? Ingen förälder är perfekt, men nog strävar de flesta efter att skapa en så bra barndom de kan till sina barn. Tänker jag tillbaka i min släkts fotspår ser jag stora framsteg under åren, under generationerna av föräldrar. Och jag hoppas att jag kan följa den trenden, att göra det ytterligare bättre.

thin-priviledge

2011-12-06T22:25:00.003+01:00

Har läst mycket bra inlägg om thin-priviledge hos Hanna. Det sätter ord på så mycket.

För det är lustigt hur mycket ramaskri det blir för att exempelvis Lady Dahmer skriver om att tjocka blir mer nedvärderade än smala. Smala människor blir upprörda för att de faktiskt också får höra skit, också har det jobbigt osvosv. Det här är ju inte på individnivå, men det förstår inte alla. Det handlar om i det stora hela, och där är jag övertygad om att det är värre att vara tjock än att vara smal. Visst, det finns undantag, det finns tjockisar som inte upplever mycket skit, precis som att det finns smala som får mycket skit kastat över sig. Men i DET STORA. I samhällets grunder, i normer, i media. Där är detta tydligt. Ett thin-priviledge.

Smal tillskrivs många positiva saker, och tjock många negativa. De kvinnor som lyfts fram som vackra är till största delen underviktiga eller väldigt smala. De kvinnor som lyfts fram överhuvudtaget faktiskt. Det finns några få undantag, men de är inte många. Tjock ifrågasätts mycket, tjock är lika med ohälsosam, medans smal inte är det. Smalt är hälsosamt. Smalt är kontroll över sin kropp, smalt är...rätt.

Jag har själv erfarenhet av både över- och undervikt. Inga extrema varianter, men jag märkte ändå stor skillnad. När jag var underviktig fick jag mååånga komplimanger om att kläder satt bra på mig, att jag var så snygg och smal, hade fin figur, smäcker osv. När jag var överviktig var komplimangerna noll och inga vad gällde min kroppsform. Plus att jag blev ifrågasatt hos läkare, hade tusen gånger svårare att hitta kläder som passade min kropp, fick kommentarer om att jag hade gått upp i vikt och måste "passa mig", tips om att röra på mig mer osv. Min kropp blev plötsligt ifrågasatt på ett helt annat sätt, trots att jag var väldigt hälsosam när jag var lite större. Tränade fem gånger i veckan, åt nyttigt och regelbundet (dock lite mycket, men ändå), var stark, frisk, kände mig pigg och kry i kroppen.
När jag var underviktig åt jag knappt någonting, tränade knappt, åt godis istället för mat, rökte, mådde skit, hade värre humörsvängningar osv. Men det ifrågasattes aldrig. För jag var ju smal. Och smal är bra.

Ja, jag fick någon gång höra att jag var för smal, men det var lätt att se det som något positivt, för smalt är ju positivt. Det är nästan som en komplimang, i alla fall tog jag det så. Låg inne på sjukhus och läkaren frågade min mamma om jag hade ätstörningar och jag minns att jag blev smickrad av att höra det. För jag hade ju inga regelrätta ätstörningar, jag var bara smal, och smal var vacker.

Att vara tjock tillskrivs ingenting bra. Att man är hälsosam räknas inte så länge vågen visar på för mycket. Kläder är i så många fall inte anpassade för någon liten valk här och där. Man skäms. Känner sig fel. Passar inte in. Det är helt olika känslor. Smal tillskrivs inte den där ohälsosamheten, skammen, de ständiga påminnelserna i tidningarnas bantningslöpsedlar och tidningars ständiga artiklar om smalmat. Smal pumpas inte ständigt med tips om att ändra sin kroppsform, påminns inte ständigt i klädaffärer och liknande. Smal kan få ta emot gliringar av personer då och då, och det är fel, men det går inte att jämföra. Tyvärr.

ullmössa

2011-12-06T07:17:00.002+01:00

Man vet att man är vuxen på vissa plan när man börjar bry sig mer om funktion än utseende på kläder. Sjukt varm ullmössa köpt på H&Ms herravdelning för 49 kr. Det är faktiskt intressant att herrkläderna i större utsträckning är gjorda av bra material, trots att jag inte vet en enda snubbe som kollar materialet när de ska köpa något. Damkläderna är plast plast plast. Behöver i sig inte vara bajs, men när funktionen är urusel blir jag trött. Nu behöver jag vara varm, då vill jag inte frysa pga dåliga kläder.

Har täckjacka, kängor och ÖB-handskar som är riktigt varma. Som en gubbe, typ. Men så äre. Jag är alltid frusen nu när det fryser på, kroppen är ovan vid kylan. Och varför inte klä på sig? Vintern är ju inga problem så länge man är klädd, och har lyse på cykeln.

Har ångest över att jag inte varit i stallet på länge, men vet inte hur jag ska få ihop det. Skriver uppsats som en idiot på dagtid, och kvällstid renoveras det, köps det grejor osvosv. I veckan måste vi: lägga golv, köpa diskmaskin, köpa hatthylla, köpa lampor i hallen. Samt ev. börja flytta soffa och tv hit.

Plus att jag gärna vill baka julgrejer, få till lite mys, umgås med vänner, osv. Träna skulle vara trevligt det med, men det är typ omöjligt när man bär så mycket som vid en flytt. Gjorde misstaget att träna en gång förra veckan, det gick ju knappt att bära golv efter det. Armarna var för trötta. Inte för att jag blir klen utan träning när vi grejar så mycket, men man bär inte så bra, och det känns. Skulle behöva träna för att räta upp, stärka. Men det får väl vänta, som allt annat.

Nu ska jag borsta tänderna, lassa katten i cykelkorgen och lämna honom, sen mot bussen. Hoppas på lite folk på bussjäveln.

sneak peek

2011-12-05T19:52:00.004+01:00

Nu ska jag inte dra ut på det, utan lägger upp några väldigt icke tillrättalagda bilder på vår lägenhet. Allt är väldigt komprimerat för tillfället då vardags- och arbetsrum ser ut som slagfält.

pluggeliplugg

2011-12-05T09:51:00.002+01:00

Sitter i ett grupprum på stats, väntar på min uppsatskompis och slösurfar lite. Ahhh. Idag blire form för hela slanten. Hur ska vi forma vår uppsats? Vilka kapitel ska med? Bla bli blubb. Ska skriva om Afrika i läroböcker. Ska faktiskt bli riktigt intressant. Är så nöjd med vår insnävning. Har go matlåda och lussebullar med mig. Ska möjligtvis köpa en mössa på någon herravdelning när vi är klara, har bara en jävla tjejmössa som knappt värmer alls. Man lägger den typ på huvudet och ser sådär gullig ut, men den glider hit och den glider dit och det blåser rätt igenom. Värdelöst.

nytt

2011-12-05T07:38:00.003+01:00

Sitter i vår nya lägenhet och käkar frukost, ska snart cykla mot stan och ta bussen till Uppsala. Skriva PM. Det känns otroligt konstigt att sova här, äta här, vara här. Men det kommer nog ge sig. Halva lägenheten är kaos. Halva är skaplig. Ska lägga lite mer golv nästa vecka.

Stress och jäkt. Jag hoppas på att få ta igen mig lite, är så otroligt trött av all sömnbrist som renoveringen resulterat i. Plus att vår säng är på tok för liten, särskilt nu när den står fritt. Måste köpa en ny. En stor. En ny säng! Herreje! Har aldrig haft en ny säng i hela mitt liv. Kände lite samma när mamma sa att de skulle köpa en diskmaskin åt oss. En diskmaskin. En ny! Har aldrig haft en ny diskmaskin i hela mitt liv. Fy fan. Det ska nog bli bra det här. Badkar, diskmaskin, stor säng, trädgård och stor kyl och frys. Kan det bli bättre? Tror nästan inte det.

Nu måste jag lägga på ett kol. Ska lämna Stjärtis, så han kan skutta ute tills vi kommer hem.

det går långsamt framåt

2011-11-28T09:35:00.002+01:00

Tre rum klara. Fy fan. Men bra blir det, och det gör mig glad. Glad att så många hjälper till, både från min och Johans sida. Pappa som kommer över och bankar golv, Johans vän som är tapetserare och tapetserat så snyggt och proffsigt. Morfars Lena som lovat att sy gardiner. Morfar som låter mig gräva i hans gömmor (som världens loppis fast gratis), har hittat superfina skolplanscher och annat.

Mormor som tänker på mig när hon är ute på loppis. Mamma som låter oss gräva bland deras mat så vi slipper lägga tid på att laga. Leon som målat lister.

Och mina arbetsbrallor som från början satt bra hänger och slänger nedanför röven, har gått ner. Trots diet på pizza, mcdonalds, kakor och coca cola. Märker att min kropp är gjord för att röra sig. Känner mig stark. Känner att jag kan. Jag kan lägga golv, jag kan måla tak, jag kan vad sjutton som helst.

Tänker att jag ska ta med kameran men glömmer det hela tiden. Men det är så fint, så himla fint. Fantastiskt.

Nu ska jag plugga lite, vårt PM ska in idag och jag ska fila lite på det. Pust och frust.

att renovera

2011-11-22T06:27:00.002+01:00

Kvällarna spenderas i nya lägenheten, och jäklar vilket jobb det är egentligen. Allt sånt där småplock, som att dra ut spik ur lister, tar sin lilla tid. Särskilt när man har säkert hundra meter lister. Riva tapet som suttit sen tidernas begynnelse. Intressant. Men det går, och det blir bra. Ska strax börja måla lister, och måla i förrådet. Det blir rosa, förrådet alltså.

Sen är det snart dags för köks- och sovrumstapetsering. Till köket fyndade vi tapet på 70% rea, precis sån jag ville ha. Najs, beige. I sovrummet blir det fototapet med stjärnhimmel. Blir nog bra.

Ska iväg och köpa snickerifärg och slippapper i eftermiddag, när jag kommer hem. Så äre. Snart ska jag sätta mig på bussen till Uppsala.

Blir inte så roligt bloggande, men får väl ta med mig kameran och knäppa lite bilder, så ni får se hur det ser ut i nya lägenheten.

Twilight

2011-11-18T21:37:00.002+01:00

Det är mycket skitsnack om nya Twilight-filmen ute i bloggvärlden nu. Jag blir lite trött. Varför måste man välja? Varför måste man välja mellan feminism och lättsamma stereotyper? Twilight är underhållande, jag tycker det. Trots lite sunkiga ideal, trots att Bella är handlingsförlamad, trots allt. För det finns mycket intressant och starkt där med, faktiskt.

Det är en saga. En lättsam, fantasifull kärlekssaga. Ett triangeldrama där Bella är den med makten, egentligen. Och jag ser inte det problematiska i att hon vill behålla sitt barn. Jaha, lite abortmotstånd? Men det är ju inte riktigt det det handlar om heller. Jag tror att många kvinnor hamnar i hennes situation och älskar sitt barn, redan från första celldelningen. Och det ska de väl få känna, så länge de inte ifrågasätter andras val?

Vem tusan vill inte ha fullkomlig ekonomisk trygghet, en vampyrsnubbe som kan försvara en mot allt i hela världen? Det är lättsamt, underhållande. Och det finns saker att ifrågasätta, men det gör det överallt. Varför hacka så mycket på en ungdomsfilm som handlar om kärlek? Den är svart och vit, men många unga ser det så. "Utan honom dör jag". Men man gör ju inte det, och det gjorde inte Bella heller. Hon tog sig upp, fick nya känslor.

Blabla. Kommer inte fram till någon egentlig slutsats, bara att jag tycker att det är synd att en älskad filmserie ska spottas så mycket på, bara för att småtjejer tycker att den är roande? Och att vi nu äger en lägenhet! Holy macaroni!

2011-11-15T17:12:00.002+01:00

Det börjar pirra lite över nya lägenheten. Åh! Var och kollade städningen igår och det känns skitbra. Var så längesen vi kollade att det var kul att se lägenheten igen. Vi var ju där så kort, och sen vips skulle vi köpa den. Den såg annorlunda ut, mot vad jag mindes. Men på ett trevligt sätt.

Nu ska jag äta lite nässelpesto idag igen, hade massor av nässlor i frysen och vad kan vara godare än en riktigt härlig pesto med nässlor, västerbottenost, vitlök, go olivolja och lite nötter och salt? Inget ungefär.

Ska käka ur kylen lite mer. Går sådär, är duktig på att småhandla. Handlade godis idag för att stå ut med pluggandet. Kan ju inte ens dricka kaffe, värdelöst. Men det gav utdelning och nu är alla anteckningar skrivna, bara att nöta in till imorgon. Fattar inte att mitt korttidsminne är så bra. Glömmer alltid snabbt, men till tentor fungerar det.

magkatarren

2011-11-13T00:44:00.002+01:00

Sitter med lite härlig magkatarr och försöker få i mig lite välling. Det går sådär. Magkatarr är verkligen inte kul, och jag förstår inte hur jag gång på gång ignorerar kroppens signaler. Att det ska vara så svårt. Nu blir det inte kaffe på ett tag, och försök till mindre stress. Det är ju det största problemet egentligen. Stressen. Har känt kortisolet strömma i kroppen, varit sådär darrig, trött, orkeslös men ändå uppjagad. Ont i hela kroppen, som utslitning efter hård träning. Illamåendet. Svedan, värken, ångesten. Minns inte saker.

Det är ju vidrigt egentligen. Att jag gör så mot min kropp. Men jag vet inte hur jag ska hantera det. Plugga är dåligt för min kropp, jag vet det. Jag har inte så mycket andra val, bara. Jag får försöka ta hand om mig lite bättre, dricka mer vatten, mindre kaffe och sura drycker, mindre frukt.

2011-11-10T13:26:00.001+01:00

Knäkatten.

husmanskost

2011-11-10T12:02:00.002+01:00

Husmanskost. Sitter och tittar på Morbergs "Matresan" till lunchen. Han är duktig på att få mig sugen på husmanskost. Det är någonting med enkelheten, historian, råvarorna.

Jag är inte uppväxt på traditionell husmanskost. På mammas sida är de väldigt duktiga på att laga mat, och det lagas väldigt mycket olika saker. På pappas sida åts det mycket husmanskost och det är något tryggt med att komma till farmor och farfar och få samma bjudmat varje gång. Stek och potatis, skysås. Kokta morötter med smör.

Och det är kul med Johans familj. Johan som spyr på älgstek, knapriga pannkakor, hemkokt rabarberkräm, jag blir eld och lågor. Det är ju så fruktansvärt gott. Hemrullade köttbullar på älgfärs. Inlagd saltgurka med leverpastej.

Vet inte var jag vill komma, men uppväxt formar. Jag vill ta del av allt. Både husmanskost, nya rätter, olika kök. Dumt bara att jag tror att jag ska bli bra på allt. Det är jag ju inte, såklart. Men jag lär mig. Husmanskosten är ny för mig. Och den är väldigt spännande.

tapeter

2011-11-08T21:53:00.002+01:00

Hämtade hem tapetprover idag. Herreje. Det är nästintill omöjligt att välja. Vi ska ju nästan tapetsera om allt. Men pips tapeter. Åh, dör på alla. De är så snygga, underbara, glada, vackra. Den nedre ska in någonstans. Var är jag inte säker på, men den ska in. Har älskat den där tapeten i åratal. Och nu ska den äntligen upp på en vägg som jag äger! Åh!

Var och kollade hos Amanda och Patrik nu ikväll, de flyttade nyss. Och de är charmigt på något vis med nytt, kartonger, grejer, lite röra, men stort och fräscht. Nu ska vi skapa samma känsla i vår lägenhet. Den ska bli snygg, perfekt, underbar. Om jag så ska behöva slita dag och natt.

om håret igen

2011-11-08T08:09:00.002+01:00

Har en period då jag känner mig trött på balsammetoden. Måste klippa mig, och då tvätta ur håret igen efteråt och börja om lite känner jag. Jag tror jag fått i nåt skit, för det är lite klibbigt och obehagligt. Skulle behöva en bra hårborste.

Använder garant balsam som tvätt, och jag är lite skeptisk. Neutral är nog bättre för mig. Men då vet man. Måste hitta en frisör som jag vågar gå till. Vill ju spara ut och klippa fräscht på samma gång.

Är knackig i magen, det är värdelöst. Är gnällig, trött, irriterad och stressad. Igår var jag hemma och läste enormt tråkig bok, de är verkligen duktiga på att ta bort allt det roliga och intressanta med att skriva uppsats. För uppsats ska skrivas, i december. Vad fasen ska jag skriva om? Blir nog en kvalitativ uppsats, men vettefan om vad. Ångrar nästan att jag inte tog sociologi istället. Hade varit enklare och antagligen roligare att hitta på ett ämne då. Men men.

var är alla vältränade kvinnor med fettprocenten kvar?

2011-11-07T13:13:00.008+01:00

En sak som är tråkig är att det bara är de väldigt smala vältränade kvinnorna som får representera "den vältränade kvinnan". Jag fick ett litet infall igår. Har tänkt lite på hur jag vill forma min kropp nu när jag tränar. Jag har ett hum, jag vill tighta till mig, orka mer, stärka upp vissa delar osvosv, och öka konditionen. Men jag vill inte få bort ALLT fett. Men var man än tittar efter inspiration så visas bara de där deffade eller väldigt smala kvinnorna upp.

Jag bläddrade igenom några gamla topp hälsa för att kika efter en kropp som såg inspirerande ut. Men jag fann ingen. Glada, väldigt smala unga kvinnor som hoppade, sprang eller bara log med strålande hy. Eller "vanliga" människor, som inte var sådär speciellt vältränade. Inga synliga muskler direkt, mycket kläder på de som eventuellt hade det.

Det mest vältränade exemplet var Charlotte Perrelli, och visst, hon har en muskulös kropp, men är samtidigt väldigt smal. Men där finns det i alla fall lite muskler att tala om. Och jag upplever det som ett återkommande fenomen. Läser rätt mycket på pinterest, och där kommer det med jämna mellanrum upp "inspirerande" bilder på kvinnors kroppar. Ofta magar, väldigt deffade, med höftben och revben som sticker ut, en lätt antydan till sexpack. Det är inte vad jag vill ha, faktiskt.

Så jag fick leta upp vad jag ville ha, och det var inte lätt bland djungeln av deffade kvinnomagar. De här kvinnorna är vältränade och hälsosamma, men ändå får de knappt någon plats. Det är så otroligt synd. Det är som att så fort man börjar träna ska man sträva efter att fettprocenten ska reduceras till ett litet litet lager på en halv centimeter över kroppen. Varför? För vem? För hälsan? Jag tror inte ett dugg på att det skulle vara ohälsosamt med ett fettlager över musklerna, så länge det inte tar över för mycket. Jag tror snarare att det är sunt. Kroppen mår nog bara bra av det.

Och det handlar inte om att man inte ska få vara smal, eller att man inte ska få ha låg fettprocent. Det handlar bara om att det borde finnas ett bredare spann, som ses som hälsosamt och vältränat. Ett bredare spann som får ta plats i media, och samhället i stort.

cherry

2011-11-06T19:19:00.003+01:00

Bra film. Glad tjej. Har varit i skogen med Saffi och ridit barbacka i dimman, plockat hjälmen full med gula kantareller. Städat trapphuset. Handlat. En helg med lugn, och det behövdes. Väldigt mycket.

om träning

2011-11-05T13:25:00.003+01:00

Min kropp är lite skum för tillfället, vet inte riktigt varför. Kanske är det att jag börjat träna. För det har jag gjort i alla fall, och jag är så glad över det. Jag är också glad över mitt uppehåll. Det är såå svårt tycker jag att träna enbart för sin egen skull. Man vill ju ha den där kroppen på köpet.

Kanske var det bra att slappa till lite, för att nu känna hur kroppen blir stark igen. Hur allt dras ihop, hur musklerna växer. För det gör dem, konstigt nog. Synligt. På bara tre veckor. Jag kan springa utan smärta och syrebrist. Vet inte varför faktiskt. Kanske är det att jag inte tagit ett bloss på mer än ett halvår. Kanske att jag springer annorlunda. Tänker på tekniken. Min kropp är...inte riktigt gjord för att springa. Tyvärr alltså. Den är kompakt, med korta ben. Hjulbent. Lite cowboystuk. Men nu har något hänt. Och det är fantastiskt. Springa kan vara kul, för syret går runt. Benhinnorna smärtar inte. Fattar att det är nog såhär det känns för många att springa. Lite jobbigt, men inte ont i lungor och ben.

Ska snart ner till gymmet och lyfta lite. Benmusklerna är ju ovana, och jag tar det lugnt. Jag springer inte fort, inte långt, men jag springer utan att det känns som om jag ska dö varje steg. Jag vet inte hur jag ska förklara det. Men jag är rätt övertygad om att cigaretter inte ska komma över mina läppar igen.

Jobbar samtidigt på maten, på ett hälsosamt sätt. Tänker efter, försöker välja med omsorg. Äter inte för att försäkra mig, utan för att jag är hungrig. Äter inte mer enbart för att jag tränar, utan för att min kropp vill ha mer mat. Känner efter hur mycket den vill ha. Synd att stressen förstör lite, men träningen hjälper till viss del mot det också.

Tänker på vilken typ av kropp jag vill ha egentligen, och är trött på alla tunna tunna tjejer med enormt pressad fettprocent som ska stå för "den vältränade kvinnan". Jag vill ha kvar lite fett, jag tycker att det är fint. Men mer muskler. Mer funktion.

2011-11-03T20:41:00.003+01:00

Höstdeppen börjar komma. Jag vet inte om det är mörkret, allt grått eller vad det är. Men jag känner mig helt orkeslös, deppig och less. Stressad men kan inte förmå mig att ta tag i saker. Vill helst gå i ide och ligga där tills det blir vår. Försöker och försöker att muntra upp mig själv men det är såå svårt. Och inte blir det bättre av att stirra in i tråkiga böcker utan att fatta någonting. Har en sån där pluggperiod där jag känner mig puckad. Dryg. Jobbig. Irriterande. Passar inte in. Skäms. Över vad vet jag inte riktigt. Över allt kanske. Allt jag tar mig för men aldrig riktigt lyckas med.

Orkar bara inte. Orkar inte ringa sjuttioelva samtal, läsa femhundraarton sidor, vara en bra vän och allt annat. Känns som om någon spikat fast mig här och jag inte kan röra mig. Värdelöst. Så jäkla less.

Två inlägg som gör mig ledsen

2011-11-03T09:31:00.009+01:00

Lady Dahmer skriver att kvinnor ska våga låta bli att raka sig under No Shaving Month. Detta på grund av alla idiotiska killar som påpekar att kvinnor absolut inte ska delta, för att det är så jävla äckligt med håriga kvinnor. Och så kommer självklart alla dessa kvinnor som påpekar hur fel det är att pusha kvinnor att faktiskt våga slänga rakhyveln, eftersom de som rakar sig faktiskt är lika mycket värda! Trött. Trött. Och för att inte tala om män som ifrågasätter hela grejen "är det här feminism?". Ja. Det är det.

Jag rakar mig ganska ofta. Både på grund av eget tycke och smak, och på grund av min pojkväns smak. Inte tar jag illa upp av Lady Dahmers uppmuntran. Jag tycker att det är skitbra. Rakning ska inte handla om vad okända killar tycker om orakade kvinnor, det ska vara ett eget val, och möjligtvis en önskan av ens partner. Ingen annan har med det att göra. Om man inte vill raka sig, då ska man fan i mig få göra det valet själv, utan att andra pådyvlar hur äckligt det är.
Och sen har vi Em Erikssons inlägg om hur ofta hon blir ifrågasatt för att hon ska tävla i fitness. (Även hennes bild) "Tycker du att det är kvinnligt med så mycket muskler?", "Är det där verkligen snyggt/sexigt/whatever". Jag förstår att hon blir less. Vad fan har andra att göra med hur hon vill forma sin kropp. Det är så tydligt. Du ska vara snygg inför okända män. Punkt. Du ska vara en fröjd att titta på, bara för att du är kvinna. Sen vad du själv tycker är snyggt, vad du själv tycker är kul, det är ointressant. Precis som med kroppsbehåringen. "Men jag tycker faktiskt inte att det är snyggt med håriga armhålor/mycket muskler". Nähä. Kul för dig. Jag tycker inte att det är snyggt med massor av saker, men det är väl ingenting jag måste påpeka för någon? Mina preferenser faller inom mig och min partner.

Varför ska kvinnor vara så behagliga att titta på? För okända människor. Varför ska det hela tiden påpekas att det viktigaste för en kvinna är att vara snygg enligt normen?

Gör någonting för miljön 2

2011-11-02T20:58:00.004+01:00

Byt ut en av alla tiotals förbrukningsprodukter du har, när den tagit slut, mot en miljövänlig. Det kan vara ett balsam, en ansiktskräm, en hårprodukt, eller varför inte ett tvätt/diskmedel.

Börja gärna med balsammetoden! Då använder man balsam som inte innehåller massa skit som är dåligt för miljön, och för din kropp. En jättebra hemsida är lockig.se, gå in på deras forum och läs mer!

Istället för att köpa dyra body butters smörj in dig med kokosolja, skitbra och bra för miljön. Det är drygt och billigt, gillar man inte kokosdoften finns det även utan doft. Du kan även testa andra oljor, men kokosolja är det enda jag provat, med gott resultat.

Jättebra ansiktspeeling = honung och socker. Köp gärna ekologiskt.

Välj ut ett par matprodukter du vill prioritera att köpa ekologiskt. Jag prioriterar främst kött/ägg/kaffe. För mig är det lyxprodukter och därmed är det enklare att lägga några extra slantar på just dem. Jag tycker också det är viktigt att visa hur fel jag tycker det är med konventionell djurproduktion, särskilt den med höns och kycklingar inblandat.

Köp INTE brasilianskt kött. Det är skitbra i teorin då de har massa mark att låta köttdjur beta på, men tyvärr hugger de ner massor av regnskog och odlar gräs med massor av kemikalier för att göra det så lönsamt som möjligt.

Gör någonting för miljön

2011-11-01T15:27:00.004+01:00

(Nu kör vi igång med lite miljö-tips här i bloggen)

Byt ut vanlig kattsand mot PeeWee-pellets. Här har du ett ypperligt inlägg om varför vanlig kattsand är dåligt för miljön och varför den helt naturliga svenska produkten gjort av gran och furu är så mycket bättre.

Sen är min åsikt att det är mycket smidigare också, särskilt om man bor litet. Vi beställer typ två säckar pellets (max) om året från foderbilen och det är hur skönt som helst. Det bli inte massa grus i hela lägenheten och i sängen. Istället får man plocka upp ett par små pelletsbitar på sin höjd. Skaffar man hus kan man ju kompostera det hela också, hur smidigt som helst.

LCHF

2011-10-31T20:46:00.002+01:00

Något som jag tycker är synd är att LCHF ses som guds gåva till mänskligheten, trots att jag tycker de missar det allra viktigaste. Nämligen varför vi äter som vi äter. Ja, socker skapar ett sug, det är jag med på. Men jag tror att det mesta sitter i hjärnan. Det kände jag exempelvis under alla mina godisuppehåll. I början var det lite abstinens, men det var inte som att det triggades av en portion makaroner. Det var grejen att äta godis som skapade en vana att äta godis.

Alla har nog sina ätstörda problem, tror jag. Jag är duktig på att använda mat som tröst, och som lyx. När jag ska unna mig själv något är det ofta mat eller godis. När jag är ledsen, tänker jag att ja, men då kan jag gå och köpa lite godis så blir dagen i alla fall lite bättre. Mat är allt. Och därför tror jag att man tjänar mer på att tänka igenom vad man äter, hur man äter, varför man äter vissa saker istället för att plocka bort kolhydrater eller något annat. Jag tror inte att man stoppar ett ätstört beteende enbart för att man plockar bort några livsmedel. Det finns ju fortfarande kvar där, någonstans.

Jag tror att nästan alla kan lära sig att hantera mat på ett vettigt sätt, utan att behöva ta bort något. Och jag tror att i längden är det bättre att äta lite av allt. Nej, socker är inte bra, men alla kolhydrater är inte onda. Det går att äta socker och ändå vara frisk, utan sockerberoende eller hjärntvättad av brödföretag.

Jag säger inte det här för att trycka ner de som inte kan låta bli sockret. Jag säger det för att jag tror att där under ligger det andra saker än bara sockerberoende, och att det är viktigt att ta tag i dem och inte bara sopa under mattan med förbud.

uppsatssöndag

2011-10-30T14:57:00.003+01:00

Dryg dag idag. Sådär grått och mörkt och trist. Käkade äggröra och bacon till frukost, och jäklar vad man står sig länge på det. Stack sedan iväg och tränade för annars skulle jag inte orkat sitta här hela jävla dagen och skriva tråkbajs.
Så här glad var jag i morse. Inte speciellt glad alls. Tänker bara på allt tråk som måste göras. Tur att vi ska få älgstek ikväll i alla fall, alltid något. Nu ska jag fortsätta skriva om ramverk och helvete och hans moster.

mangla och skriva

2011-10-29T21:14:00.002+02:00

Man vet att man är inne i en uppsatsperiod när man börjar mangla lakan. Allt. Allt är roligare än att skriva om gubbar på gubbar på gubbar. Köpte dyra påslakan på ikea i fredags, för att jag är kär i dem. Mycket snyggare i verkligheten än på bild. Försöker ju tänka på konsumtion men det är så svårt ibland. Särskilt när man precis fått csn. Känner sig lite smårik.

Men mangla lakan. Mycket intressant. Älskar ju ordning och reda, i alla fall på vissa plan. Vika grejer är en sån. Nu när vi flyttar ska jag nog snart investera i ett strykjärn. Lustigt vad man saknar här i livet. Badkar, diskmaskin och strykjärn. Inga enormt lyxiga saker direkt. Men sånt där som faktiskt gör skillnad på kvalité i livet.

Känner mig svullen annars. Menssvullen. Ska koka en kopp te och skriva klart skiten, så jag bara behöver renskriva imorgon. Vi är bjudna på älgstek imorrn. Ah! Såg en älg idag med! Tiotaggare, bara några meter ifrån. Den hänger hos Johans föräldrar och käkar deras äppel. Underbart vacker, fick lust att tatuera in en älg igen. En älg är det enda jag tänkt på, och tanken finns till viss del kvar. Men kommer nog aldrig hitta den där tatueraren som jag känner är perfekt. Så det kommer nog inte bli något i vilket fall. Men intressanta djur, älgarna. Och nu ska jag sluta ordbajsa här och ordbajsa i uppsatsen istället. BLÄ.

fredagsuppsatsen

2011-10-28T10:06:00.002+02:00

Tydligen var det inte döden i växthuset, utan jag kunde skörda enorma mängder. Växter är häftiga, tåliga. Lägger det sista krutet på alla tomaterna trots att de hänger halvdöda. Så nu har vi tomater som både ska mogna och har mognat. Vackra.

Sitter annars och skriver min enormt tråkiga uppsats. Fy tusan. Gillar inte att skriva uppsatser. Gillar att ha det som en liten kokande soppa i skallen istället för att skriva ner och glömma bort. Töntigt med tanke på att jag snart ska skriva lååång uppsats och sitta på min röv och bli handlingsförlamad. Plugga är skönt ibland. Praktiken har varit jätterolig. Men vissa delar av att plugga känns enormt förlegat. De står där med all sin forskning som pekar åt ett håll, ändå går de åt andra hållet själva.

Men men. Ikväll vill jag äta lite god mat och kanske dricka lite gott vin. Göra äppelkaka.

Just nu är jag sprudlande lycklig, vet ej varför. Kanske har att göra med att Johan piskade igång storstädning igår, och nu är det riktigt riktigt fint. Kommer sakna den här lägenheten lite. Så mycket minnen, på gott och ont. Vi har verkligen bott in oss. Det fina med nya boendet:

- Badkar. Som jag saknat ett badkar!
- Tvättmaskin
- Diskmaskin (kanske kommer dröja lite)
- Allt space. Kunna vara i olika rum.
- Katten kan gå ut
- Kökssoffa
- Egen trädgård
- Stor kyl och frys

Ahhh. Nu känns det lite bättre. Ska nog kolla på tapeter i helgen också, spännande som sjutton! Vill kolla på rusta nu när de ska ha extrapriser på redan billiga tapeter, precis i min smak.

2011-10-26T21:16:00.002+02:00

Fruktansvärda humörsvängningar idag, förstår inte riktigt varför. Mycket som snurrar runt. Har känt mig helt överlycklig och så arg att jag velat slå sönder saker. Varit världens finaste flickvän och världens sämsta. Pöh. Måste skriva en lista, och se till att göra det som står.

2011-10-25T19:23:00.002+02:00

Tänker så mycket. Är mycket vettigt som figurerar överallt. Vettiga elever som jag rättat prov till idag, men gud vad det tär på hjärnan att rätta prov. Man blir helt slut.

Går bra med träningen. Ska bygga lite nu några veckor, så ska jag ta tag i konditionen lite mer sen. Musklerna minns, min kondition har typ aldrig funnits. Så jag tjänar på att sakta men säkert bygga upp den senare delen. Vill inte slita ut mig, verkar vara mer regel än undantag att folk gör det nu.

Tänker mycket på flytten. Att fokusera på vad som är viktigt. Så lätt att dras med i konsumtionshets. Ja, jag vill ha det fint. Men då måste jag tänka på vad jag faktiskt tycker är fint, vad som behövs. Inte köra över Johan. Lite så.

Blabla. Min hjärna är överbelastad. Vill flytta. Nu!

ekonomi

2011-10-24T08:08:00.002+02:00

Intressant det här med privatekonomi. Har läst den här tråden som handlar om en bloggare jag följt länge. Hon klär sig i endel odd molly, käkar rätt dyr mat, har nybyggt hus osvosv. Och folk förstår inte hur hon har råd. Jag förstår inte hur folk inte förstår det. Rätt och slätt handlar det ju om prioriteringar. Har fått frågan nån gång om hur vi har råd. Att käka rätt dyr mat, ha massa nya produkter hemma, dyrt smink, fint porslin osv. Det handlar om prioriteringar. Vi har det inte så jäkla rikt, jag lever på csn och min sambo tjänar bra, men inga fantasisummor. Ändå sparar han undan massor varje månad. Jag sparar stora summor när jag jobbar på sommar och jul. Därför har vi råd med 15% handpenning på nya boendet utan problem + renovering. Samtidigt som vi äter rätt dyr mat och har vissa fina grejer.

Det vi sparar in på:

- Köper nya kläder väldigt sällan.
- Ingen av oss har en dyr fin telefon.
- Inga lån, på någonting, förutom bostaden nu snart.
- Letar extrapriser.
- Går nästan aldrig ut, vilket är snordyrt.
- Köper alla hygiengrejer på ÖB.
- Köper dyrt smink på taxfree eller nätet.
- Reser inte så mycket.
- Önskar mig porslin och inredningsprylar när jag fyller år.

Lite så. Klart vi har råd att leva såhär. Jag känner ändå att jag är duktig på att slösa, och vi skulle kunna leva lyxigare om vi ville med märkesgrejer, resor, osvosv. I somras åkte vi inte utomlands för vi ville hålla på pengarna eftersom vi letade bostad. Inte ångrar jag det. Saker kostar. Särskilt om man ska unna sig ALLT. Man får väl välja, och det gör alla, på olika sätt.

Rensning

2011-10-22T22:07:00.002+02:00

Har gått igenom några delar:

Bokhylla - rensat bort böcker jag inte läst (och inte kommer vilja läsa), böcker jag aldrig kommer vilja läsa om, böcker jag inte gillar osv. Det var ändå en hel hög, mest böcker jag fått i present.

Köksskåp och lådor - rensat bort dubbletter, saker jag inte använt på väääldigt länge (typ smörgåsgrill), trasiga saker, plastlock utan lådor, onödiga grejer osv.

På skrivbordet - gamla gosedjur, satt in recept i bok jag har för det, gamla kvitton, rabattgrejer osvosv.

Kvar att rensa - garderoben, både kläder och sängkläder. Ridkläder och träningskläder. Nattduksbordet. Förrådet.

Har sjukt svårt att verkligen RENSA garderob. Måste släppa plagg jag inte kan ha längre, trots att jag älskar dem. Kläder jag inte kommer i (trots någon dum förhoppning om att någon gång så). Trasiga grejer som jag inte kommer ha i stallet/på landet/någonannanstans. Visst är det bra att ha några slit och släng-t-shirts men de behöver inte vara en miljard. Måste även slänga underkläder!

2011-10-20T22:55:00.002+02:00

Är inne i stora rensartagen! Härligt, förlösande, men tar tid med såhär mycket grejer. Återkommer med resultat.

förvaring

2011-10-18T15:45:00.002+02:00

Har haft örhängen och fröer överallt. Nu tog jag äntligen tag i det hela, har gjort fula små fröpåsar och kom tillslut på en lösning på örhängesförvaring. Min fina cigarrlåda hyser nu spett-fack och en rosaprickig botten. Härligt med ordning. Gillar lådan också och har inte kommit på vad jag skulle ha den till, nu vet jag.

Ska städa lite mer och sen grädda pannkakor till middag. Gott! Längtar efter Johan och att det ska sluta regna.

2011-10-18T07:51:00.003+02:00

Endorfiner! Det är lustigt när jag tränar. För jag har börjat med det nu igen, med fokus på att bli lite hårdare, och inte så mycket annat. Har känt mig lite för degig på sistone och det är dags att göra något åt. Degen i sig är ganska mysig, tog ett foto på mig i underkläder och bara, damn! Ser ut som en fantastisk kurvig amazon. Det är ett bra sätt tror jag. Att ta ett rätt smickrande kort och tänka att ja, det är min kropp. Men har känt mig klen, jag är inte van vid det enbart mjuka. Har alltid alltid varit muskulös.

Igår tränade jag och sprang på löpband först. Tog det rätt lugnt, sprang typ en kvart, lite lagomt med fria vikter. Och det var helt underbart. Var glad nästan hela dagen efter det. Imorse åkte jag dit 06:30 och sprang en halvtimma, najs det med. Har fantastisk träningsvärk i biceps, axlar och rygg/baksida lår, precis som det skulle vara. Ah. Nästa vända blir det resterande kropp.

Men det jag skulle skriva om var endorfiner. De frigörs på något lustigt sätt när jag kommit hem och ätit lite. Kroppen tackar för att jag svettas ner den och anstränger hjärta lungor. Jag är nöjd.

i lördags

2011-10-17T15:41:00.003+02:00

Var på fest i lördags. Började här hemma med drinkar, burgare och lite vinpimpling. Testade de där snygga drinkmixarna och de var väl okej, men inte värt priset. Lite kul i alla fall när man i stort sett aldrig dricker.

Sen åkte vi iväg och det var trevligt hos Gunilla och Tim. Goa grejer att stoppa i munnen och trevligt att träffa folk man inte sett på ett tag. Men blir så galen på vissa snubbar. Ååååhhh. Snubbar som tror att de är världens mittpunkt. Jag, Amanda och Matilda stod och sjöng med Amanda på gitarr. Hade kul, trevligt, najsigt. Och så kommer en sån där liten jordensmittpunkt kille och bara, öh, kan ni flytta på er, jag vill ta en bild på henne med gitarren, med en viss pose, och yadayadayada. Sån där dryg jävel som tror att alla tycker att han är skitkul och som att alla kvinnor ska bara "ååååhhh, en liten fjant med babyface tilltalar oss, hurra, nu är livet värt att leva igen" när han öppnar käften. Jag var dryg tillbaka, orkar inte ens leka trevlig med sådana idioter och då får man ju den där "herreguuuu vilken bitterfitta!"-himla med ögonen-blicken. Men det var det värt. Så jävla skönt att säga ifrån när snubbar är dumma i skann.

Jag står inte ut. Med en viss typ av egocentriska killar, har haft tillräckligt med erfarenhet av dem.

Men i vilket fall var det trevligt i stort, och skönt att komma ut. Jag lyckades hålla ett mycket måttligt alkoholintag hela kvällen och allt var fint på det planet. Skönt!

Intressant det där med snubbar förresten. Jag hade skitsvårt att ryta ifrån, vara otrevlig tidigare. Nu går det hur bra som helst, så himla befriande. Kanske är att hålla lektioner som har tuffat på mig lite.

Var väldigt nöjd med lektionen imorse, åh så intressant jag själv tyckte att den var i alla fall. Våld är ett ämne man kan prata hur mycket som helst om. Min handledare vabbade och jag tyckte faktiskt att det var rätt skönt. Jag vågade mer när jag var ensam. Vågade improvisera, prata, fråga. Det blev mer dialog, och det gillar jag.

2011-10-17T07:59:00.002+02:00

Nu ska jag iväg och ha lektion. Är jättepeppad. Åh! Ska hålla i ett så roligt ämne, nämligen brottslighet och genus. Varför begår fler män våldsbrott? Vad är våld? Hur normaliseras visst våld? Vad får kvinnor bruka för våld (bitchslapen i fokus), vad får män bruka för våld (mot andra män) osvosv.

Har tänkt ut en hel hög med härliga youtube-klipp som ska diskuteras och analyseras.

Janet Devlin

2011-10-15T11:22:00.000+02:00

Helt kär i henne. Åhhh.

balsam och smoothie

2011-10-14T12:26:00.004+02:00

Varit på morgonpromenad till Willys och köpt lite kul grejer. Bland annat nytt balsam - najs. Behöver något rejält till mitt hår - behöver egentligen klippa mig med, ska ta tag i det när jag får råd. Istället blev det parfymfritt garant såklart balsam till tvätt och TRESemmé naturals som vårdande. Har hört mycket gott om att TRESemmé ska vara tungt och härligt, det gillar mitt hår, tror nästan inte att det kan bli överfuktat.Köpte också frysta bär - och hjälp så gott det var i smoothien. Dog nästan, vet inte om det var havtornen som bara sprudlade i kroppen. Johan är så trödig när det gäller att handla på andra ställen, jag gillar det. Älskar att hitta nya grejer, prova, hitta favoriter.

Här ser man även mitt avskavda nagellack - oh noes. Blir irriterad på de som påpekar så fort nagellacket börjar flagna lite. Så töntigt kvinnligt. Man ska liksom inte visa att man fixar sig, utan det ska vara som att man vaknar upp med perfekt hår, hy, vackert målade naglar osvosv. Stör mig som sjutton på det. Det tar en jävla tid att se fräsch ut hela tiden, tid som jag kanske inte vill lägga på mitt utseende varje dag. Tiden ska vara valfri, vill man fixa sig ska man få det, vill man det inte, varsågod. Så länge man upprätthåller en grundläggande hygien tycker jag att folk ska få gå med lite fett hår, flagnat nagellack, hår var de vill osvosv utan att någon ska lägga sig i. Det är min kropp, inte någon annans. Som kvinna är det så lätt att bli objektifierad utseendemässigt. Man måste liksom vara snygg, fräsch och fixad, annars är det något fel.

trött och grinig

2011-10-13T07:30:00.003+02:00

Har varit ofantligt grinig på sistone. Vet att det beror på stress. Sitter i stort sett all vaken tid och tänker på allt som ska göras. Har enormt höga krav på det jag ska göra hela tiden. Borde ta det lite lugnt och sänka kraven. Idag ändrar jag nog lektionen till dokumentärtittande.

Johan får ta emot, både när han förtjänar det och när han inte gör det.

Ska pallra mig iväg alldeles strax. Är så trött att det känns som om jag ska gå av, trots kaffe. Magen är i ro för tillfället i alla fall. Kolla så trött jag ser ut. Hoppas på en liten köldchock när jag kliver utanför dörren.

magsårsdag

2011-10-11T19:09:00.002+02:00

Idag började väldigt bra, hade intressanta lektioner och lite så.

Sen kom jag hem till påminnelseräkningar och fick punga ut hundra spänn på slarv, så jäkla onödigt. Nu är jag stressad, lite sådär magsårskänningar, måste ta tag i saker och lugna mig. Min mage är duktig på att säga ifrån när det blir för mycket, på gott och ont.

Att göra ikväll:

- Skriva den där studieplanen som jag skjutit upp.
- Skriva lektionsplaneringen
- Skriva mejl till examinatorn
- Höra av mig till Thereze

elitism

2011-10-10T18:47:00.002+02:00

Går bra med håret för tillfället. Känns som om det växer som ogräs. Hårbottnen börjar se bra ut, funtar på att köpa hårfön, tror att det är lite det som är problemet.

Idag var en bra dag som lärarkandidat. Kände att jag klarar nog det här ändå, har massor att lära bara. Det är skitsvårt att ha stor klass, och särskilt när det är så begränsat med tid. Men det ska nog gå, med tiden.

Har diskuterat lite om hela grejen med att vara lite bättre och att hela tiden påpeka det. Går ju att insätta på precis allting. När jag var tio var jag bättre än alla andra i skolan, typ. Jag hade också lite svårt med det sociala spelet. Att vara bättre än andra var ett sätt att distansera sig, jag kände mig mer intelligent, bättre, smartare. De andra var helt enkelt inte på samma nivå som mig, så därför var det okej att vara ensam. De förstod ändå inte.

Samma sak när jag blev mobbad. Ser det här mönstret hos många som blivit mobbade, dvs att man tänker på att sen, sen kommer jag att vara mer lyckad och de kommer sitta på ett skitjobb och bli fula och feta. Det här berättas än idag till de som blir mobbade, "vänta lite så ska du se att du träffar på dina mobbare i kassan på ica och då kan du skratta tillbaka". Typ. Vilket elitistiskt skitsnack.

Att vara vegetarian, ganska elitistiskt. Ju mer veganskt, desto mer intelligent, bra, fantastiskt. Köttätare ses som några som ännu inte insett. Insett att vego är det enda rätta, det enda intelligenta, det enda som är försvarbart.

Att vara väldigt smal. Elitistiskt, helt klart. Man känner sig lite bättre som faktiskt käkar den där linslasagnen och de där kikärtorna. Lite bättre när man får på sig storlek xs. Lite bättre för att man cyklat de där två milen. Lite bättre för att man inte släpar på extrafett.

Kan man inte bara släppa det där "lite bättre". Jag är inte bättre än någon annan. Jag är fantastisk på många sätt, oavsett om jag är bra i skolan, om mina mobbare får lågbetalda jobb, att jag äter kött eller har några extrakilon. Det är skönt att inse. Snart ska jag ta tag i några saker, efter några fler insikter och funderingar över hur jag ska göra det, och att det verkligen är för min egen skull.

odlandet

2011-10-09T22:42:00.003+02:00

Åt idag en gazpacho med vår paprika och chili som fått flytta in från växthuset pga kylan. Jäklar vad starkt det blev, glömmer mig jämt när jag använt egenodlad chili, den är såå stark. Men gott, paprikan är kryddig, fast, krispig, smakrik på ett helt annat sätt. Har sparat frön nu så jag kan sätta den nästa år med.

Har haft en dålig dag idag, precis som Saffi. Orkade inte bråka med henne, så det blev knappt en halvtimmas ridtur. Sen har jag varit arg, stressad, irriterad, vält ner grejer, trött, hungrig. Har veckohandlat och ser i alla fall fram emot veckans lilla matlista.

Längtar efter trädgård, åh. Ska plantera ut min stackars julros, bygga drivbänkar och ett litet växthus. Fixa några utemöbler och bli intresserad av rosor. Det ska bli helt fantastiskt skönt att flytta. Lite konstigt också. Men jag är glad över alla grejer jag lyckats ta tillvara på i år.

Blåbärssylt
Inlagd saltgurka
Rödvinbärssaft
Svartvinbärssylt
Torkade trattkantareller
Frysta förvällda gula kantareller
Rabarber

Är bra gjort för att bo i en sketen etta med minifrys. Nästa år blir det mer blåbär för det första. Tröttnar aldrig på blåbär, det är så gott att jag dör lite bara av att tänka på det.

Osminkad

2011-10-07T23:00:00.002+02:00

I veckan läste och kommenterade jag ett väldigt intressant inlägg hos June. Det handlade om finnar. Åh, finnar. Vilket relation jag haft med akne genom livet. Jag var en såndär tidig tjej. Fick finnar när jag var nio, tio. Det sköna var att jag brydde mig inte. Visst var det jobbigt när de var extra stora och gjorde ont, men jag brydde mig inte speciellt mycket om mitt utseende som jag minns det. Förrän min mamma började tala om hur det skulle vara.

Jag hade rejäl akne och jag antar att min mamma bara ville väl när hon kom hem med starka salvor som torkade ut hela ansiktet och knappt gjorde det bättre. Jag minns hur noga jag målade över finnarna med mammas dyra concealer som jag avgudade, för de försvann i stort sett. När jag insett att finnar var fult. Minns inte när det hände. Men jag antar att det var när jag började ny skola och utseende blev allt.

Jag gick inte gärna utan smink. Packade med concealer när jag hade idrott så jag kunde måla över de värsta bölderna. Skrubbade, tvättade, testade tusen olika saker och ingenting hjälpte.

Till sist växte det bort. Idag har jag lite lite akne kvar, och det är väldigt knutet till hormoner och menscykel. Inte mycket att göra åt med andra ord. Däremot har jag väldigt mycket akneärr och rejäla porer. Har alltid haft grov hy. Fräknig, ärrig, porig, grov. Och jag minns ett foto som mitt ex tog på mig, mitt ansikte. Han la upp det på nån fotosida och där kommenterades det om att min hy gjorde fotot intressant, det var inte den där dockhyn som man ser överallt, utan den var intressant och spännande. Vilket gjorde mig glad.

Jag tror inte att folk tänker så mycket på min hy. Det var tusen gånger värre med rejäl akne. Idag går jag gärna osminkad, jag skiter i att min hy varken är fin, jämn eller småporig. Min hy är grov, precis som min kroppsbyggnad, mina drag och jag i stort. Vad ska jag med en dockhy till?

missunnsamhet

2011-10-07T21:53:00.002+02:00

En dålig sida hos mig själv: Missunnsam. Märkte det lite extra när jag skrev en kommentar hos Lady Dahmer om ifall körkort är en klassfråga. JA!!! Vill jag skriva. Fast egentligen är det ju både och. Det handlar faktiskt också om prioriteringar. Min pojkvän har knappast haft det fett ekonomiskt under sin uppväxt, men ändå såg han till att ta körkortet snabbt genom att jobba röven av sig på alla tänkbara sätt. För på landet är körkortet ett måste. Särskilt om man är kille.

När jag tog mitt körkort och var mitt uppe i dubbla heltidsstudier, extrajobb, träning, stall och körkortspluggande och körande var jag arg på de som får sitt körkort betalt. Skitsur. För det var så känsligt när jag kämpade för att få ihop allt, för att orka prestera överallt, orka göra bra ifrån mig på alla ställen. Jag var arg för att mina föräldrar inte sparade några slantar till mig, fastän jag vet att de inte hade råd. Jag var arg på alla som får sitt körkort betalt av sina föräldrar eftersom det skapade sån jävla press och stress och helvete inom mig.

Det är lätt att glömma att alla har sina egna problem, särskilt när man upplever jobbiga saker själv. Man jämför sig och tänker åhhh om jag ändå bara hade mitt körkort betalt, då skulle jag slippa stressa med jobb hela tiden. Fast det är ju inte så enkelt. Nu stressar jag inte lika mycket som tidigare, ändå känner jag mig nästan lika stressad till och från. Mitt liv blir helt klart enklare för att mina föräldrar är friska och numera har det ganska bra ställt. Men, jag får inget perfekt liv. Det finns fortfarande massor av dryga saker och press och stress. Livet är jobbigt och stressande. Det är så. Vilken bakgrund man än haft.

(Och ja! Det finns jobbigare förutsättningar. Men man ska aldrig aldrig aldrig säga att någon har det hur enkelt som helst livet igenom, för det finns det ingen som har. Påminnelse till mig själv.)

tröttheten

2011-10-06T21:09:00.002+02:00

Käkat svingod trattkantarellsoppa med getost tillsammans med Amanda.

Är på banan igen. Det ska nog fixa sig alltihop. På ett eller annat sätt.

Jag behöver inte prestera hela tiden. Jag är en människa, ingen maskin, och allt sånt man måste påminna sig om.

Funderar lite på trädgård och vad jag vill ha. Svårt, eftersom jag kommer gå som en liten tjuv och ta sticklingar överallt för att komma undan gratis. Så jag måste utgå från vänners/släkt och familjs trädgårdar. Tur att jag har ett rätt ordentligt urval.

Blir trött av att tänka. Imorgon ska jag till stallet och rida rida rida. Skönt.

prestation

2011-10-05T08:46:00.002+02:00

Att allt ska vara så svårt hela tiden. För tillfället känner jag inte så stor lust över läraryrket. Ingen fantasi, inspiration, nya idéer. Det känns tråkigt, jag känner mig inte så peppad alls.

Var ute och gick med min syster igår och vi pratade om bloggvärlden. Om Blondinbella och Quetsala (?) som var med i tv och det blev bara löjligt. Jag gillar vissa delar av Blondinbella. Men hon lever helt klart i sin lilla bubbla där hon köper dyra kläder, käkar ute hela tiden, startar nya grejer, kompisar som gifter sig i snordyra designerklänningar, hinner inte träna osvosv.

Livet är ett helvete för många människor, särskilt många unga. Så mycket ångest och velande och problem många upplever varje dag. Inser man inte det är man farligt ute. För många hjälper det inte att äta lite chokladpraliner och kolla på en komedi. De flesta unga människor har inte råd att boka in sig på spa två gånger i veckan för att varva ner.

Det är bra att peppa, så länge man inser att peppandet inte hjälper alla människor. Ibland får man känslan av att Blondinbella tror att hon faktiskt lyfter upp alla unga tjejer med sitt bloggande, med sin käckhet och prestationsromantisering. För det är faktiskt något destruktivt som hon romantiserar, med tanke på hur många gånger hon gått in i väggen på bara några år.

Hon glömmer att de flesta unga vill ha ett bra liv. Vara lyckliga. Ha ett jobb. Kanske en familj. Ett trevligt ställe att bo på. De flesta har ingen inre glöd efter märkesväskor och lyxrestauranger.

Valfriheten är jobbig för människor, för den innebär att man måste välja själv, och sedan prestera prestera prestera. Jag bestämde mig bara för läraryrket, hux flux. Ibland känns det fantastiskt, ibland som ett jävla skitjobb. Det jobbiga är ju att min dröm ligger någon annanstans. Jag vill jobba med djur, jag skulle älska att vara bonde, osvosv. Men, jag vill inte leva på en spottstyver. Då är det en utbildning som gäller. Jag är väldigt realistisk, på gott och ont. Samtidigt vet jag att om jag utbildar mig, får ett jobb med okej lön, så kan jag ta upp min dröm senare. Men visst svider det lite, det gör det.

hjärndött

2011-10-03T22:14:00.002+02:00

Idag har jag stressat runt lite, mycket i skallen. Har haft två lektioner som gick skapligt, men det känns som om mitt huvud inte riktigt är med. Det blir virrigt. Jag märkte det ganska tydligt när jag antecknade på tavlan, som en väldigt väldigt invecklad tankekarta med spröt överallt och lite så ser det väl ut i min skalle.

Dagarna går så fruktansvärt fort! Trött! I skallen! Orkar knappt tänka.

maten är livets krydda

2011-10-02T21:12:00.002+02:00

Har ätit så jäääkla god mat de senaste dagarna, blir helt lycklig i kistan av att tänka på det. Tror det var i torsdags som jag åt det här - så gott. Mangon var helt perfekt. Fredagen bidde det champagne, snittar och paj. Lördagen trerätters med bubbel, snittar, fläskytterfilé som var perfektionen själv, rotsaker, sås och hallonmousse till efterrätt. Idag blev det bjästa-klämman - gott! Samt middag hos Johans mormor - älgköttbullar med potatis, gräddsås och lingon. Samt en hel hög hemodlade tomater. Och äppelpaj på de nymogna vinteräpplena. Åhå!

I kylen ligger nu - gravad lax, rökt ren och dögod brie. Finns även hundra kilo trattisar i mina gömmor. Nästa vecka blir det höstmat för hela slanten.

hur går det med håret?

2011-10-02T21:05:00.003+02:00

Det går skapligt. Såhär ser det ut, sovit på det, lite skitigt, bara lite klick glidmedel i. Börjar ju bli dags att klippa igenom skiten och det känns lite småjobbigt eftersom min frisör slutat. Märks även att alla rester av toning mer eller mindre är helt borta och det är min naturliga hårfärg som kommit tillbaka. Rätt ljust mot vad jag är van vid.

Har inte längre problem med hårbottnen, tror det är en blandning av att jag ersatt mitt gamla tvättbalsam med neutral (parfymfritt) och att det blivit kallare. Håret känns mjukt, friskt, starkt. Lite tråkig form, väldigt tunt längst ner men det är ju bara att klippa så fort jag bestämt mig för frisör. Gillar den friska känslan, det känns naturligt, härligt och enkelt. Jag har ju inte klippt mig på väldigt länge, vilket syns mer på formen än på hårets kvalité, vilket är skönt.

Middag

2011-10-02T01:30:00.000+02:00

Har ätit trerätters med gamla vänner. Gott som sjutton. Så mätt.

Skickat från en Sony Ericsson mobiltelefon

hjälp

2011-09-29T21:08:00.002+02:00

Händer mycket på en gång. Har börjat praktiken och det är väldigt intressant. Kontrakten är påskrivna och om inte allt för lång tid ska vi börja flytta. Hjälp! Det kommer kännas otroligt konstigt att byta miljö, man är så van vid den här lägenheten och allt som följer med den. Kommer faktiskt att kännas lite vemodigt att flytta, fast skönt på samma gång. Det här var ju vår första bostad, för båda oss, efter att vi flyttat hemifrån. Det kommer ta ett tag att boa in sig.

Är konstigt att se sig själv på bild. Såna där bilder man inte är riktigt beredd på.

mycket på en gång

2011-09-28T22:05:00.002+02:00

Mycket intressant dag som började med läsa bok i sängen, kaffe, leverpastejsmacka och häst som villigt stegrar för lite käk. Slutade med att vi satt och skrev under papper för bostadsrätt med grästäppa och om det inte händer något oväntat flyttar vi snart från vår lilla etta. Sjukt. Största affären i våra liv än så länge. Det känns än så länge mycket rätt, hoppas att det kommer hålla i sig. Åhhh. Läskigt. Känner mig så gammal.

2011-09-28T18:47:00.001+02:00

Hjälp! Idag skrev vi kontrakt, och om allt flyter på flyttar vi snart till 80kvm trea plus 175kvm egen uteplats. Åhhhhh!!!

gnat

2011-09-28T10:30:00.002+02:00

Sitter och tänker på jämställdhet. På förhållandet. Hur formad jag är efter mina föräldrar.

Vi strävar ju efter att ha en jämställt förhållande, och det är till stor del så också. Sen finns det ju några problem, åt båda hållen. Jag är den som håller allt i huvudet - kattmat ska beställas, matlista skrivas, handlingslista, tvättider, vad finns i kyl frys skafferi, födelsedagar osvosv. Det här borde vi hjälpas åt med mer.

Men sen har vi ju mina löjliga punkter - exempelvis att Johan nästan alltid får köra när vi ska någonstans. Det här är skitlöjligt, det är tydligt att jag fått det från mina egna föräldrar och att det beror på bristande självförtroende. Visst, Johan kör bättre för han har haft körkort ungefär sex år längre än mig. Men jag kan inte låta det stanna där. Johan försöker men jag blir benhård och tvärtemot. Vill inte köra dit jag inte hittar. Borde bättras. Sitter och åker samma vägar hela hela tiden - dvs mina föräldrar, Johans föräldrar, stallet. Punkt.

Jag är också expert på att tala om allt hela tiden, tjöta. Med viss rätt, men samtidigt är det ju ingen lösning.

Jag är dålig på att se mina egna brister, men bra på att påtala andras. Funderar på hur min dag idag ska se ut. Har inget planerat - min handledare vabbar och jag sitter och snorar.

2011-09-27T09:53:00.002+02:00

Att vara glad över:

Inte ont i halsen
Vädret
Onyttig matlåda i frysen
Rätt skönt med sen tenta
Förkylningen håller på att släppa - snorar som en idiot
Vill göra köttfärspaj ikväll
Kanske eventuellt lägenheeeet med liten täppa

Typ så. Katten är ute med, vilket är skönt.

Men! Nerverna över tentan! Vet inte vad jag kan vänta mig!?=!=!!=!!

sjuk...........

2011-09-26T16:42:00.002+02:00

Nu får jag äta upp mitt tjöt om att jag knappt är sjuk sen jag gick upp i vikt. Förkyld så det sprutar snor. Hjärnan är som en kastrull överkokt spaghetti. Tenta imorgon. Svårt att vara glad fastän jag försöker. Arg på att min annars relativt rappa hjärna blir så seg så fort kroppstemperaturen stiger en halv grad. Käkar zyx-tabletter. Ganska värdelösa måste jag säga. Känns som om tungan blir smärtstillad istället för halsen.

Arg på Johan som bara spelar datorspel hela tiden. Blir galen. Mår skit. Allt känns värdelöst, kan knappt bli glad över att de som la utgångspriset på lägenheten vi ville ha dragit sig tillbaka. Kanske finns det en yttepytte chans att vi får den. Det vore sååå skönt. Slippa se Johans nördiga rygg och töntiga utrop. Blääh. Varför kan han inte leva upp till sitt snygga utseende och ha lite snygga intressen istället, som man inte spyr på att bevittna?

2011-09-25T15:21:00.002+02:00

Igår var jag och fikade med Amanda och Sofie, det var najs. Sen var det middag hemma hos familjen, tapas som man dog lite av. Idag var jag ute och red med min syster, plockade massa svamp på hemvägen och har stått i duschen längelänge. Nu bär det snart av till mina föräldrar igen för kalas, min bror har fyllt femton. Det kommer bli köttgryta och hembakt bröd....åååhh. Med massor av kantareller.

Lycklig just för tillfället. Om än lite öm i kroppen och halsont. Får dricka lite enchinagard (?).

ugglan

2011-09-23T22:34:00.002+02:00

Är glad över att bli äldre och klokare. Jag hoppas att det fortsätter i den här takten, att jag inte slutar vara kunskapstörstande. Det är mycket snack om kroppar. Mycket snack om LCHF i bloggvärlden. Det gör mig rätt trött. Jag förgiftar inte min kropp för att jag käkar knäckebröd ibland om mornarna. Jag är inte likställd med en knarkare eller alkoholist för att jag är sugen på godis ibland.

Det är nyttigt att tänka igenom sina kostval då och då, helt klart. För det är så lätt att köra på i sina gamla vanor utan att tänka på hur man faktiskt mår av det man äter. Jag tänker rätt mycket på att fylla på med mer nyttiga grejer. Mer grönsaker, mer ägg, mer gröt, mer rotfrukter. Tillåta mig själv det jag är sugen på, men att välja det vettiga för min kropp när jag är hungrig.

Idag tog jag mina första godisbitar på ett halvår. För att jag ville det. Det räckte med lite lite för jag blev mätt på sockret väldigt fort. Tidigare ville jag låta bli godiset, så jag fick den lilla puffen i baken med godisförbudet. Godiset hade blivit en för stor del av min kost. Jag vill att den ska vara en liten del, inte ett beroende utan bara gott. Nu kändes det så, vi får väl se hur länge det räcker.

Försöker att inte tänka på min kropps storlek så mycket. Mer på vad jag orkar, hur jag känner mig, det vackra. Kanske har jag gått ner, jag vet inte. För jag har jobbat på det där med hunger. Äta när jag är hungrig. Det låter så lätt men det är det inte. Antingen blir jag för inrutad i frukost lunch mellanmål middag och äter för mycket eller så låter jag bli att äta för att det inte passar sig då. Inte bra. Det låter så jävla löjligt när jag skriver om det såhär men ja, då får det väl vara det. Jag har skitit i min hunger under så många år, så det nästan blivit en vana att inte äta när jag är hungrig. Istället är har jag varit rädd för att bli hungrig, rädd för hur jag ska hantera det med lågt blodtryck och dåliga vanor. Så jag åt för att försäkra mig. Försäkra mig om att jag inte skulle bli hungrig så jag skulle slippa hantera alla jobbiga känslor. Antar jag.

Jag tror på att gå till grunden till saker. Gräva gräva gräva. Bara då kan man gå vidare. Just nu, känns som ett uppvaknande på många plan. Jag tillåter mig att känna. Jag tillåter mina fel och brister och istället för att skuldbelägga dem omfamnar jag dem. Hur hade jag blivit utan dem? Man kan omforma utan att banna.

2011-09-23T06:11:00.002+02:00

Mycket bra inlägg, läs.

Jag känner igen mig så himla mycket. Fast jag åt inte som en maskin, jag åt knappt alls istället.

Klockan är ingenting och snart ska jag sätta mig på en buss och åka in till Uppsala för seminarium. Trött trött trött.

sömn

2011-09-22T00:04:00.002+02:00

Trött. Ska sova. Har svamp överallt känns det som. Alla sorter. Och en katt ute i regnet.

det här

2011-09-21T12:28:00.002+02:00

Jag stör mig på:

Grannar. Fy fan. Vill bo i en stuga mitt i skogen och ha fem mil till närmaste granne. Så social är jag.

Lägenheten vi kollade på har ett bud på utgångspriset, vilket känns rätt sjukt. Det var överpris så det skrek om det.

Lchf-människor som hela tiden påpekar hur bra det är med lchf. Jag är ledsen, men jag tror inte på det för fem öre. Dra ner på snabba kolhydrater, ja. Men att plocka bort bra grejer som rotfrukter, hela korn osv känns bara...dumt. Både för kropp och miljö.

Regnet. Alltså jag gillar regn men det är drygt och blött och tungt att rida i regn. Vill ha ett ridhus.

Att jag vill flytta. Nu! Det är så veligt och segt och uh.

Glad över:

Hittade världens finaste gamla cigarrask i plåt, färgglad, vacker, perfekt skick, för 2 kr på röda korset.

Ungefär det. Måste fan i mig rycka upp mig. Bröl.

om senaste tiden

2011-09-20T20:05:00.002+02:00

Överst är från i lördags, när vi var på kalas. Det blev en present med morotsmarmelad, teer och harissa. Där blev det kallskuret och lyxcider. Gott.

Nederst är kvällens middag. Så himla stolt över att det blev så gott, för jag är otroligt ovan vid att göra husmanskost. Köpte lammfärs för att det var snorbilligt (snart utgånget datum). Blandade i en knäckebrödskiva som jag blötte i lite mjölk och kalvfond. I med lite extra salt och peppar. Stekte i en blandning av smör och rapsolja. Och smöret var slut, nästan! Vilket gjorde att jag hetsköpte två paket laktosfritt smör. Jag klarar mig inte utan smör.

Bönorna är hemodlade och tomaterna var svenska. Är så himla svårt med vissa grejer. Vad ska man välja? Ekologiska holländska tomater? Svenska? Någon annan sort? Lyssnade på radio när jag gjorde mat, matens pris. Blev rädd över hur lite koll man har på mat egentligen. Jag visste inte att de brasilianska köttdjuren betade på kemikaliegräs faktiskt. Även om jag inte blev överraskad. Inget mer utländskt kött för mig. Måste även tänka på att massor av pålägg är utländskt, även om det är paketerat i Sverige.

Glad över potatisen. Det ska fan i mig bli mer potatis här hemma. Billigt och nyttigt. Mättande. När andra drar ner på kolhydrater tänker jag dra upp på dem. I alla fall rotfrukter. Tänk vad bra det är med rotfrukter. Billigt, nyttigt, mättande, kalorisnålt, svenskt och gott.

Fick en flaska färsk äppelmust av Johans föräldrar också. Fy vad gott. Bara rent äpple. Inget annat, inget vatten, inget socker. Synd att det inte håller sig så länge. Men man får njuta under en kort tid. Känner hur vitaminerna sprudlar i kroppen.

vem är du?

2011-09-15T14:04:00.002+02:00

Fick den för några timmar sedan och läste precis ut den. Och fy vad jag grät. Vad jag känner igen mig själv i lilla femtonåriga Johanna som hellre ger sin kärlek till hästarna än till människor. Hon som inte känner sig hel i lägenheten mitt i stan, inte vet vem hon är. Sorgen när de man älskar slits från en.

Och hästar. Frihet. Jag fick hela tiden upp Loa i huvudet. Åh, Loa. Jag vet att hon saknade Island. Hur hon bar mig genom skogen, hur hon älskade att springa fort. Och hur fruktansvärt det kändes när jag fick sms om att hon blivit såld. Vår sista ridtur. Svårigheten att förstå sig på sina föräldrar. Och lättnaden när man gör det, lite grann. Att det inte beror på en själv, utan det som varit tidigare, under deras egen uppväxt.

Kärleken till hästar. Jag är så glad att jag haft hästarna. Det här är en bok som påminner om kärlek, om det som är viktigt, om att saker kan lagas utan att bli felfria.

sötebrödsdagar

2011-09-14T23:50:00.004+02:00

Fantastiska kakor som jag bakade nu ikväll. Här hittar du receptet.

Idag var en fin dag och en mörk dag. Den började med att jag åt frukost, slösurfade, klappade katten och sedan åkte ut till stallet. Red Saffi. Idag var nyfikenheten inför det gamla ödeshuset stort. Jag lyckades sticka in skallen i gamla ladugården. Inte mycket bråte där, men lite. Jag vill titta in i huset! Men grannarna är jämt där och det känns skämmigt. På väg hem såg jag den där personen som jag verkligen aldrig mer vill se. Ibland undrar jag hur lång tid det tar att läka.

Sen duschade jag och så. Gick på min massage som jag fick i present. Det var en ganska annorlunda upplevelse. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka. Visst var det skönt, men jag tyckte att det var extremt konstigt att en okänd människa tog på min kropp. Det gjorde det rätt svårt att slappna av. Jag är extremt känslig för beröring, tycker inte om kroppskontakt alls, förutom när det kommer till min partner. Nu känner jag mig öm i musklerna, och vi får väl se hur jag känner mig imorgon.

Hittade ännu en Kulla-Gulla på Röda Korset, lyckan. Satt och läste och log, känner igen mig till det vi läser nu. Kulla-Gulla är ju en väldigt socialistisk serie böcker, och jag älskar den medkännande goda Kulla-Gulla, även om jag blir arg på hennes mesande ibland. Plus att de skildrar ett Sverige så otroligt verkligt. Ett orättvist Sverige, med svält och elände och rika människor som anser att fattiga har sig själva att skylla. En attityd som sakta men säkert återvänder, och en attityd som finns i USA och sprider sig.

"Gulla kände smärtan slå ut som en het ros i bröstet.
- O morfar, sa hon och vände blicken mot patron, som satt tillbakalutad i vagnsätet med händerna stödda mot sin bastanta silverkrycka och med ögonlocken sömnigt halvslutna. Han tittade varken åt höger eller vänster, hade inte en blick eller nick för människorna, som neg och bockade utefter vägkanten, de kunde lika gärna varit enbuskar eller stenar allesammans. Men vid Gullas suck lyfte han litet på ögonlocken och såg frågande ut.
- Vad är det, mitt barn? sa han.
Gulla böjde sig fram mot honom och lade handen bedjande på hans knä.
- Se på dem, morfar, sa hon, se på dem - människorna - se så fattiga de ser ut, varenda en...
Patron lyfte blicken lite mer och såg sig förstrött omkring.
- Det är väl ingen skam att vara fattig, kära barn, sa han.
- Nej, men det är svårt att vara det, tog Gulla i, och är det inte i stället en skam att vara rik och inte göra det minsta för att avhjälpa fattigdomen omkring en? [...]
- Nu ska du inte börja på så där igen barn, sa han, du ska inte upphäva dig mot världsordningen. Det har alltid funnits fattiga och rika, hög och låg. Och så måste det förbli. Det är för resten inte svårt att vara fattig, bara man har den rätta förnöjsamheten. Han stötte sin silverkrycka mot vagnsgolvet för att ge eftertryck åt sina ord.
- Nu talar vi inte mer om detta, avgjorde han bestämt, du vet att jag inte önskar sådana här samtal. De är meningslösa och förstör bara aptiten till kvällsmaten, som Mamsell väntar med därhemma. Seså, barn.
Och så lutade patron, som aldrig smakat fattigdomens grovbröd med havresådor i och aldrig behövt pröva sin förnöjsamhet över en tallrik vattvälling i ett dragit torparkök, sig åter tillbaka i det välstoppade vagnssätet, slöt ögonen och tänkte på Mamsells vitdukade supébord med den saftiga gödkalvsteken och den sockersyltade gurkan."

Och innan du tänker för mycket får du tänka på hur mycket av patron du har i dig. Jag har hundra ton. Tänker mycket men handlar sällan. Allt för ofta lutar jag mig tillbaka i soffan med ett välfyllt bord framför mig, ibland med kött fastän jag vet hur fruktansvärt de har det. Eller suckar åt rädda barnen-reklamer på tv och sätter mig i den välfluffade ikeasoffan i vår lägenhet med det välfyllda kylskåpet.

Det är så sjukt att tänka på att det här var bara för ett par generationer sedan. Farmor och farfar, morfars föräldrar. Farmor och farfar som bodde i Finland under andra världskriget, svalt, fick aldrig återse den där brodern som tvingades ut i kriget. Eller gammelfarmor som plockade potatis och gjorde dagsverken åt storbonden, för de där sketna örena. Och tyckte att det mest fantastiska var den där enda dagen på året då man blev inbjuden på fika och fick riktigt ljust sötebröd istället för det grova som bakades i stugorna.

salt och sött

2011-09-12T15:22:00.003+02:00

Idag har jag lagt in lite saltgurka till julafton och kokat morotsmarmelad. Marmeladen kommer nog sluta som present, men blev lite mer än en burk, så har lite kvar i kylen. God var den, och löjligt enkel.

250 g rivna morötter
skal och saft av 1 citron
500g syltsocker
2 dl vatten
lite kanel
Koka i ca 20 min, häll upp, njut.

Sitter och försöker plugga, men måste säga att det inte är det enklaste med tanke på att det är svårt att få kontakt med de i min seminariegrupp. Frustrerande.

Och katten börjar vilja komma ut igen, vilket innebär att han vrålar som en stucken ko, och gör det svårt att läsa all tråkig skit om moderniseringsteorin och fördelningspolitisk strid och yada yada. Just nu har jag ingen lust alls. Är grinig, jobbig, hungrig, jävlig.

(Gurkan var inte på långa vägar så enkel som morotsmarmeladen, det är löjligt hur jag anstränger mig för att känna mig duktig inför min släkt. Kunna ta fram gurkan på julafton och bara, jaaa, jag har gjort den! Jaaa, jag har odlat den! Nej det var inte svårt alls, det gick på en minut, ungefär!)